Våra satelliter kring Jorden

Här finns några arbetsblad som kan hjälpa till att bygga upp en större förståelse dels för vad som bestämmer satelliternas banor och dels för det vi kan lära oss och övervaka med hjälp av våra satelliters ”ögon”.

Hur långt kan man se från en satellit?

Egentligen är utredningen av den frågan densamma ifall man vill beräkna hur långt man kan se från ett torn eller någon annan höjd.

Det man också bör tänka på när det gäller en satellits ”synfält” att det inte går att ladda ner data och att sända nya kommandon direkt till en satellit man inte har optisk kontakt med. Vad har det för betydelse när det kommer till markstationer? Alternativt kan man sända information mellan satellit och markstation via exempelvis en geostationär satellit, vilket ESA utvecklat EDRS för.

EDRS_sv
På vilket avstånd kan man se – eller ses av – en satellit?

Geografi, Matematik; geometri, trigonometri.

 

Satelliter i omloppsbanor

Vilken hastighet bör en satellit ha för att hållas kvar i sin bana? Här finns grunderna till den matematik som hjälper dig fram till att räkna satelliters hastighet och omloppstid. Samma sak gäller oberoende av om satelliten är naturlig eller en teknologisk produkt.

Formler som behövs i den här övningen finns, och är härledda, på edugalaxen.com. Läs gärna Satelliters färd över Jorden innan du börjar räkna.

sentinel-1b_release_into_orbit_node_full_image_2
Sentinel 1-B placeras i sin omloppsbana. Bild: ESA/ATG medialab

Fysik, Matematik; geometri, kvadratrötter, tal i grundpotensform.

 

Fenomen via satellit

Här finns övningar som leder dig in på det man kan uppfatta genom optiska satelliter. Den typen av satelliter är av naturliga orsaker beroende av klart väder för att få bra bilder. Däremot kan sensorerna uppfatta ett långt större spann av elektromagnetiska våglängder än våra ögon kan. ESA’s Copernicusprojekt och Sentinel-2 får utgöra exempel när vi ser på alger i havet, växande grödor, bränder och sammasättning i molnen.

Desert_fields
Falskt färglagd bild över odlingar i den Saudiska öknen, tagen av ESA’s Sentinel-2A. Credit: Copernicus Sentinel data (2015)/ESA

Geografi, Biologi, Fysik

 

Årstider via satellit, eller – Kom våren fort i år?

Det händer sig att människor diskuterar kring årstidernas rytm, och lite smått gnabbas om när isen släppte det senaste året. Ifall man koncentrerar sig på åren efter 2016 finns data online, helt gratis, öppet för alla. Här används Sentinel Hub Playground, en portal där man inte ens behöver registrera sig för att kunna ta del av global satellitdata i bildform.

Sentinel-2 image on 2018-03-16

Geografi, Biologi, Fysik

 

Spektroskopi, eller, hur sorterar man våglängder?

Bygg ditt eget spektroskop och undersök ljuskällorna omkring dig. En spektroskopisk analys av ljuset ger information om ljuskällan men också om vilka våglängder som reflekteras eller absorberas. I princip kan man se var fotosyntesen fungerar och hettan kring bränder eller vulkaner.

Fysik, Geografi, Kemi, Pyssel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s