Sommarfenomen 2018 – från ovan

Smoke_from_fires_in_Sweden
I ESA’s bilder över Skandinavien syns tydligt hur röken tar sig upp längs västligaste Sverige för att småningom, som rök brukar, ignorera gränser vi satt upp. Bilden innehåller modifierad Copernicus Sentinel data (2018), behandlad av ESA

Norra halvklotet hade en – ska vi säga – häftig sommar 2018. I Norden var sommaren sällsynt solig och varm. Genomgående. I stort sett överallt. Lyser solen hett och regnet med sin frånvaro är det sen inte märkligt att det stora diskussionsämnet också kommer att omfatta markbränder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kårböle i Ljusdalskommun, Hälsingland, dök upp på allas skärmar när markbränder spred rök och oro. Bildspelet ovan visar hur snabbt branden spred sig innan en tillräckligt stor styrka mobiliserats för släckningsarbetet. Området i bilderna spänner drygt 23 km från norr till söder.

Bilderna över bränder såväl i Sverige som i Kalifornien nedan är tagna från Sentinel-2 i band 12, 11 och 4; Kortvågigt infrarött, 2190 och 1610 nanometer presenteras i rött och grönt medan band fyra, känslig för 665 våglängder kring nanometer som vi uppfattar som röda toner, presenteras i blått (!). Just med den kombinationen, vilken kallas ”False color (urban)” i menyn på Sentinel Hub Playground syns de hetaste områdena i gulröda toner. Det betyder inte nödvändigtvis att det är flammor av eld vi ser men det är de hetaste områdena – de som ger upphov till den rök som syns om bilden tas i ”naturliga färger”.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I Kalifornien härjade flera bränder i augusti. En del av dem rasar ännu när detta skrivs. Kring Lake Pillsbury och Snow Mountain Wilderness sprider sig bränderna norrut. I bildspelet ovan visas den brand som hindrade människor från att ta sig in i Yosemite Valley västerifrån. Den branden startade i mitten av juli och härjade fram till medlet av augusti.

Sentinel-2 image on 2018-07-15_L
Finska viken, 15:e juli 2018, sedd från ESA’s och Eumetsat’s satellit Sentinel-2, som är en del av Copernicusprogrammet. Bilden är behandlad för att algerna ska framträda tydligt.

Algblomningar fick inte lika mycket uppmärksamhet i år i och med att de inte, i samma utsräckning som man förväntade sig en varm sommar, stängde populära badstränder. I mitten av augusti syntes algerna ”dansa” i Finska viken. I bilden ovan ses flera fartyg plöja fram i vatten fyllda av fytoplankton. Den bilden är ett utsnitt ur den bild som togs från Sentinel-2 den 15:e juli och som ingår i bildspelet nedan.

Dessa bilder är fotograferade i RGB, rött, grönt och blått, 665nm 560 nm och 490 nm, med andra ord – precis som vi skulle se dem tagna med en helt vanlig kamera. Fytoplankton ger vattnet ett stänk av grönt, och är en viktig kugge i livsmaskineriet på Jorden. Kring hälften av den fotosyntes som sker på Jorden sker i just fytoplankton.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När detta skrivs är en grupp lärare på Svalbard för att på nära håll studera klimatet i polar miljö(¹). Longyearbyen syns allra längst ner i väster på bilderna nedan. Här är bilderna tagna 2016, 2017 och 2018 så nära varandra i årstid det var möjligt att hitta något så när molnfria bilder. Dessa är också tagna i ”naturliga färger”.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En varning kan utfärdas. Det blir lätt intressant att, från satellit, följa med det som händer på Jorden. När Copernicus- och andra projekt som ger oss alla tillgång till ett stort flöde av bilder pågått några år till kan vi småningom få insikt i trender över tid över vilket som helst område vi önskar. Det finns en risk att fler utökar sitt leverne med ännu ett specialintresse.

(¹) Mer om kursen ”Klimaforskning i polare landskap” 2016 på bloggen.

Läs också gärna inläggen om klimatet, sett från satellit. Om havsis, glaciärer, skogar och urbana miljöer.

 


JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s