Markbrand på Grönland

Skogsbränder under torra somrar är vi vana att höra om. Mer sällan uppmärksammar vi markbränder långt norr om skogsgränsen. I månadsskiftet juli-augusti 2017 startade dock en markbrand, närmast en torvbrand, som med satelliters hjälp omedelbart upptäcktes på västra Grönland i linje mellan Søndre Strømfjord och Ikamiut, i anslutning till Nordenskiöldglaciären.

Den sjunde augusti publicerade Climate Central och NASA’s Earth Observatory reportage om branden. Nyfikenheten drev mig att själv se hur det låg till. Det är långt till Grönland, men nära till Sentinel Playground.

De flesta av banden på ESA‘s / Eumetsat‘s satellit Sentinel-2 är känsliga för våglängder utanför de vi kan se. Bilder är ändå det snabbaste sättet att förmedla information så den data som samlas in via de banden förses med en lämplig färg som vi kan uppfatta. På så sätt kan vi se både ultraviolett och infrarött, och mer därtill. Tittar du noga på bilden ovan så ser du en liten orange prick där branden fick sin början den 31:a juli 2017.

De dagar molnen inte skymmer sikten och satelliten passerar finns bilder tillgängliga. Den första augusti finns ingen bild från området.

Hittills har vi hållit kvar samma våglängder för att se hur branden har utvecklats. Nu vidgar vi synfältet och ser på området den tredje augusti. Vi byter våglängder och ser hur olika information framträder. Till vänster i bilden syns kusten och det blå till höger är Nordenskiöldglaciären. Bilden omspänner från väst till öst c:a 200 km.

Gå gärna själv in på Sentinel Hub playground. Denna länk för dig direkt till det område på grönland vi sett på här. Det går fint att, oberoende av när man läser denna artikel, se på bilder från juli-augusti månadsskifte 2017. (Så länge SHp finns kvar…) Det finns våglängder som kanske ännu tydligare visar brandhärden. Hittar du dem?

Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.