Solen förmörkas i öster

Jag kunde inte riktigt låta bli, men den partiella solförmörkelse vi har i antågande den 25:e oktober 2022 är som djupast över Ryssland, öster om Uralbergen. Men inte ens där är det frågan om en total solförmörkelse denna gång.

Bilderna ovan visar hur den inledande och avslutande fasen av förmörkelsen ter sig från Helsingfors. Klockan 12:15 ser man redan en liten ”tugga” fattas Solen. Sedan har man tid på sig att studera fenomenet fram till halv tre på eftermiddagen. Det är bra att komma ihåg att Jorden roterar under Månens skugga. Det gör att alla tidsangivelser är lokala. 

I Helsingfors, i Kiruna och däremellan där jag kommer att iaktta händelsen är förmörkelsen kring 55% som max. Det inträffar 13:21 i Helsingfors, 13:17 hos mig och 12:14 i Kiruna. Göteborgarna ser sedan 37% av Solen förmörkad klockan 12:09. I övrigt hänvisas till Time&Date.

Att det är mulet behöver inte betyda att upplevelsen av en solförmörkelse är dödsdömd. Det kan till och med vara lättare att få en bild av den dramatiska händelsen om ljuset dämpas av molntäcket.

Under den kommande solförmörkelsen syns också Venus alldeles i samma riktning som Solen. Vår grannplanet är då helt upplyst av Solen. Med andra ord är Månen i nedan men Venus är full. Det låter som en text av Bellman, men – Hur är Venus placerad om hela den yta som vi ser är upplyst av solljus?

När Solen är som mest skymd av Månen den 25:e oktober är 55% av Solen täckt. Detta gäller ifall man ser solförmörkelsen från linjen Helsingfors – Kiruna. Längre österut är en ännu större del av Solen skymd av Månen.

Läs mer om solförmörkelser och hur man kan iaktta dem via följande länkar:

Solförmörkelse – Hur uppstår en sådan?

Det finns en hel del man kan göra på skolgården också.

Ifall du inte har utrustning för att se på Solen kan du se åt andra hållet.


Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

1 kommentar

Lämna en kommentar