Den 10:e juni 2021 passade Månen på att dra in mellan Solen och Jorden – just som jag var på semester långt från teleskop och sunspotter. Men – Man tager vad man haver och skapar nåt kul av det.

Det är i princip ingen brådska ifall man inte har att göra med en total, eller ringformad, solförmörkelse och befinner sig i dess kärnskugga. Just då är maximat väldefinierat och kort i tid. Annars hinner man lugnt spankulera omkring och iaktta.

Nu är det bara att vänta på nästa solförmörkelse som syns från Norden. Den infinner sig 25:a oktober 2022.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
1 kommentar