KitSat – en glimt av CubeSat

I maj 2019 kördes ett andra pilottest med en kommande aktivitet på vetenskapscentret Heureka i Dickursby, Vanda, i Finland. Denna gång utgjordes testpatrullen av studerande från Pedersöre Gymnasium och från Vasa Övningsskolas gymnasium. Likt deltagarna i Apolloprojektet som testat konceptet tidigare var studernadena denna gång också rätt vana med att simulera satellitteknologi. De deltog några veckor tidigare i Nordic CanSat Competition.

Under presentationen ställde Tessa Nikander, forskningsassistent på Aaltouniversitetet, en del frågor kring pågående stora satellitprojekt. Lätt kunde man konstatera att det finns så många naturliga länkar från det vi jobbar med i skolorna till rymdteknologi, och den är inte längre bara nördarnas sfär. Vi använder den idag – och det går alldeles utmärkt att göra business av den. Vem vinner då på att vara utanför? 

Det program kring KitSat,som Heureka nu kommer att köra under sommarens vetenskapsläger, är montering av KitSat-par. En satellit med sändare och en mottagare som får simulera markstation.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är inte alltför avlägset att dra paralleller mellan den kamera man har i smarttelefonen och en kamera som finns på en satellit. Däremot finns det en skillnad mellan att snabbt ta en del bilder, välja den bästa för att sen posta den på valfri plattform, och situationen med att överföra bilder från en satellit – via radio. Den skillnaden skulle gymnasisterna bli varse.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När Kuberna var monterade var det dags att simulera en överflygning.

Detta bildspel kräver JavaScript.

KitSat kan definitivt tillföra en hel del i flera olika sammanhang. Det är ett mångsidigt verktyg som har potential både att ge en snabb glimt av vad satellitteknologi kan innebära och att utgöra ett mångsidigt verktyg för att utföra betydelsefulla undersökningar. Den ersätter på intet sätt exempelvis en CanSat men fyller ut de luckor som finns; Dels som instegskit och dels som en smak av en CubeSat.

Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.