Solen, Jorden och Månen – orden alltså.

JordenSolen
Jorden och Solen, i stort sett skalenligt presenterade. Bilden av Solen är tagen 24:e maj 2019 av SDO. Bilden av Jorden, tagen från DSCOVR, är en pixel stor om bilden visas i sin hela bredd, 400 pxl.

Det är ett medvetet val, att såväl Solen som Jorden, på denna blogg skrivs med inledande versal. Solen var länge – just solen. Visst har vår stjärna dyrkats men den har ändå setts som något som tillhörde vår jord. Den i sin tur var den naturliga plattformen (!) för livet självt, lika självklart som stjärnorna glimrade på himlavalvet. Varför pratar vi, förresten, fortfarande om -valvet? Bara ett fåtal människor hävdar idag att det finns ett himlavalv som rör sig kring en stationär, platt, jord.

Vi har benämnt vår närmaste stjärna ”Solen” och den planet vi lever på ”Jorden”. Jorden vi ärvde är idag ett mer centralt begrepp än jorden vi ärvde.

Vidare har vi en enda naturlig satellit. Den kallar vi ”Månen”, till skillnad från andra månar. Också här kan vi tänka oss tillbaka i tiden och se ordet månen som en beskrivning på den himlakropp som, åtminstone när den är full, skingrar nattens mörker. Under tiden innan det första fungerande teleskopet fanns det inga möjligheter att se andra månar än vår egen så det var helt naturligt att bara kalla den ”månen”.

Jorden-Maanen
Skalenlig bild som visar Jorden, Månen och avståndet mellan dem.

Måhända det här bara är en nörds försvarstal. En enkel mans tankar som, åtminstone subjektivt sett, gör det något lättare att förstå och hålla ordning på begreppen. Det är inte en tanke som bara slog till. Den har legat och pyrt under ytan flera år. Inte heller är det en önskan om att få använda versaler och gemener lika fritt som i engelskan på andra sidan havet. Det är en vilja att vara tydlig just när vi diskuterar de himlakroppar som utgör vår lokala del av världsrymden.

Notera att Solen och Månen är lika stora i de hyfsat skalenliga bilderna ovan. Hur hänger det ihop med solförmörkelser?

DSC_3755

 


JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s