Satellitbilder som föder frågor.

Klimatfrågan är idag minst lika stor som de frågor oljekrisen gav upphov till under 70-talet. Ibland uppstår frågorna ur en utökad medvetenhet. Det är då de kan utgöra grund för beslut om vår framtid och det är ofta i det skedet vi upptäcker att komplexa problem ofta saknar enkla lösningar, även om det ibland kan finnas ett genialt grepp som skapar tillgångar av belastningar.

På tröskeln till 2020-talet har satelliter varit en del av ”den allmänna teknologin” så pass länge att man kan se förändringar över tid. Med deras hjälp kan vi ta ett steg tillbaka och se ut över ett 20-tal år av förändring.

Grönskande öken

egypt_landsat_oneS2
Egyptens yta är till 95% täckt av öken. Här, i öknen, 300 km väster om Abu Simbel, finner vi stora konstbevattnade odlingar och Shark El Oweinats internationella flygplats. Bild: USGS/contains modified Copernicus Sentinel data (2019), processed by ESA, CC BY-SA 3.0 IGO

Cirklarna du ser i bilden ovan har en radie kring 400m. En (1) sådan cirkel har en yta på 50 hektar. Det här är långt ifrån ett försummbart element i försörjningskedjan. Komplett, med vägar och flygplats.

Vattnet som pumpas ut genom sprinklers längs det rörsystem som utgör radien i cirklarna klassificeras som fossilt. Under odlingarna finns vatten som, när geologin i området förändrats, blivit kvar i en naturlig reservoar. Det är med andra ord ingen förnybar resurs även om den är rejäl. Vattenmängden i Nubian Sandstone Aquifer System beräknas till 150000km³.

Sentinel-2_svEgypten_odlingar_2019-04-07
Södra Egypten i en bild från 7:e april 2019, tagen av Sentinel-2 i band 8, 4 och 3. Det som visas som rött i bilderna är våglängder nära infrarött, just utanför det vi ser med våra ögon. Det är den färgen växterna skulle ha när fotosyntesen fungerar som den ska – om vi skulle kunna se den. Området spänner över 400km från väst till öst. Det är inte bara området som visas i GIF-bilden tidigare som odlats upp.

Krympande glaciärer

Om vi förflyttar oss till nordligaste Indien, till delstatem Sikkim, vilken gränsar till Nepal i väster och Bhuran i öster, ser vi en annan vattenkälla krympa.

Sikkim_Glacial_decline
Bilden glaciärer intill ”Världens tak” i december 2000 och december 2018. Bilden från 2000 är tagen av NASA’s/USGS’s Landsat 7 och den senare av ESA’s/Eumetsat’s Sentinel-2A vilken ingår i Copernicusfamiljen. Bild; NASA/USGS/University of Edinburgh/ETH Zurich/contains modified Copernicus Sentinel data (2018)

Sommarmonsunen ger området söder om Himalaya stora mängder vatten. Vintermonsunen däremot blåser torka över området. Glaciärernas vatten är då den källa som garanterar ett flöde tillräckligt jämt för att hålla livet spirande. De odlingar som finns nedanför Himalayas glaciärer förses med vatten på ett  sätt som känns betydligt mer bekant än bevattningarna i södra Egypten Så känns också konstbevattningarna i sydvästra USA.

Låt frågorna bubbla en stund.

  • Hur långt räcker 150000 kubikkilometer vatten? (Jämför gärna med Östersjöns 20000 km³)
  • Hur stor del av Jordens befolkning är beroende av vatten som säsongvis (!) härstammar från glaciärer?
  • Hur länge kan vi räkna med att de källor till vatten vi har idag förser oss med tillräckligt mycket vatten? Kontinuerligt.
  • Hur går dina egna tankar?

Själv undrar jag lite smått om, paradoxalt nog, något som Muammar Gaddafi var med och satte igång kan bidra till ett tryggare liv i norra Afrika. Den frågan hade jag inte sett komma.

 


JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s