Vad är en satellit? Vad kan man göra med en satellit? Hur stor är en satellit?
Frågorna kan vara rätt spridda när människor ställer frågor om satelliter. Svaren är ocskå rätt spridda. Satelliter finns i en hel del olika omloppsbanor kring Jorden, i följe med Jorden i omloppsbana kring Solen och kring andra planeter i vårt solsystem. Storleken varierar från ISS till en kubsatellit (cubesat). En Kitsat är en fullt fungerande kubsatellit. Funktionen är dock kalibrerad för klassrumm och labb – inte direkt för rymden, men nog för känsla av rymd.
Redan antennerna på Kitsaten antyder att man även kan använda alldaglig teknik i en satellit. En satellit ska kunna ”packas” trångt, utan utstickande delar. De ska klara av en tuff färd ut till omloppsbanan och klara extrema förhållanden i rymden där sedan antennerna ska fällas ut. Ju mindre man krånglar till nåt, desto säkrare fungerar det.
Ta isär – utforska – plocka ihop. 
En god ordning underlättar fortsättningen.
En Kitsat har sina fördelar i att den är en fullt fungerande modell av en satellit. De fyra kretskorten ger en inblick i hur man bygger upp en satellit. Däremot är kretskorten färdiga så som de är när Kitsaten plockas isär. Hur gör man då ifall man inspireras till att själv koppla och programmera sensorer? På ESERO Finlands lärarkurs löser man detta genom att jobba med en Arduino UNO och diverse sensorer under en del av eftermiddagen. På detta sätt stöder Kitsat och Cansat varandra.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 