Nyheter är mest eftertraktade när nåt händer plötsligt. Trots att bränderna kring Australiens största stad, Sydney, breder ut sig tenderar rapporteringen om dem att sjunka lägre ner på nyhetssidorna.
Våra ”ögon i rymden” ger möjligheter för alla som vill att skaffa sig en överblick (!) av situationen – och hur läget förändras. Satellitbilderna är kanske inte lika dramatiska som de som är tagna från marken, men de kan vara nog så informativa.
Optiska sensorer, som alla de som finns på Sentinel-2, är beroende av klart väder – ifall det inte är moln som man vill studera. Däremot är Sentinel-2:an’s sensorer inte begränsade till de våglängder vi ser med våra egna ögon. Med infraröda våglängder kan vi se genom det mesta av röken och se var det är som hetast.
Den västliga vinden gjorde att röken drog in över städerna längs kusten just fredagen 6.12.2019. Röken lade sig som ett gulbrunt täcke över Sydney. Bränderna är nu så pass stora att de inte kan släckas utan hjälp av vädret. En millimeter regn är synonymt med en liter vatten per kvadratmeter. Sammanlagda brandområden i bilden ovan kan vi anta är 1000 kvadratkilometer, en miljard kvadratmeter. En regnskur på 1 mm skulle sprida en miljard liter vatten, en miljon kubikmeter vatten över de brandhärjade områdena. Det betyder drygt 160000 varv med en Bombardier 415 Superscooper eller 80000 varv med en Beriev Be-200.
Alla bilder i detta inlägg är byggda på data från band 12 (2190 nm), 11 (1610 nm) och 4 (665 nm). 2190 och 1610 nanometers våglängd är in på det infraröda området, långt utanför det vi ser. Däremot syns hetta väldigt bra i de våglängderna. 665 nm är det vi uppfattar som rött. Kombinationen kallas ”False color (urban)” både i EO-browsern och i den enklare appen Sentinel Hub Playground.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 
1 kommentar