Bland andra IAC sände direkt från Teneriffa under Merkuriuspassagen. Materialet finns kvar på youtube. Slow-TV när det är som bäst.
Det finns två planeter i vårt solsystem som kan komma in mellan oss och Solen. Det två är Venus och Merkurius. Venuspassagerna kommer alltid i par, åtskilda i tid med åtta år. Senaste tillfälle när man kunde se Venus svepa förbi framför Solen var 8:e juni 2004 och 6: juni 2012. Nu får vi vänta till 11.e december 2117 till nästa tillfälle. Ni som är med då – hälsa från mig.
Merkurius befinner sig betydligt oftare så att vi från Jorden kan se den avtecknas mot Solen. Det hände 9:e maj 2016, och det händer 11:e november 2019. Från Norden är det betydligt lättare och trevligare att se en sådan händelse i maj än i november. Sannolikheten för klart och trevligt väder är större i maj. Därtill ser vi Solen högt och länge över horisonten i maj. Så är det inte i november.
Merkurius är den lilla pricken som syns något lägre än och till vänster om mitten på Solen. Bild: Elijah Mathews
I november är norra halvklotet vänt bort från Solen och då också från det som händer i den riktningen. 13:35 CET (14:35 EET), med en liten skillnad beroende på observationsplatsen, ses Merkurius komma in framför Solen. Det intressanta tar för oss nordbor slut när Solen och Merkurius försvinner bakom horisonten. I och med Jordens rotation har Helsingforsborna kring en timme och 20 minuter på sig att observera Mekuriuspassagen. Osloborna har nästan en hel timme mer tid på sig.
Har man bra syn kan man följa händelseförloppet med med hjälp av ett par solförmörkelseglasögon. Betydligt bättre ser man med ett teleskop försett med solfilter, eller ett solteleskop. Titta aldrig direkt mot solen ens med blotta ögat. Än mindre med kikare eller teleskop.
Är vädret dåligt kan man alltid ty sig till det näst bästa alternativet: En live-sändning över nätet. Bland annat kommer Astofysiska Institutet på Kanarieöarna, IAC att sända direkt från Teneriffa. Återkommer med direktlänkar.
Hur som helst är en planetpassage ett ypperligt tillfälle att påminna sig om proportionerna i vårt solsystem. Merkurius radie är 40% längre än Månens, och bara 27% av Jordens. Inte desto mindre är det fascinerande att se den lilla pricken mot den stjärna vi båda färdas kring.
NASA Goddard satte ihop den här videon baserat på data från SDO:
Jonas Thomén bjuder på en mer ”jordnära” upplevelse av Merkuriuspassagen 2016 i följande time-lapse. Så här kan vi förvänta oss se den kommande passagen, fram till dess att show’en försvinner bakom horisonten, ifall vi har ett teleskop med solfilter eller annan optisk apparatur med rätt filter.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 