Innan vi hade tillgång till dagens stora mängder satellitdata var det omöjligt att bygga upp en global bild av förhållanden på jorden. Däremot finns det en hel del nedtecknade berättelser som kan ge oss ledtrådar när vi vill beskriva klimatet under en period långt tillbaka i tiden. Vill vi snabbt bilda oss en grov bild av klimatet där vi befinner oss är det bättre att se på marken än att se på det momentana vädret. Växtligheten ger oss information bland annat om temperatur över en längre tidsperiod och om tillgången på solljus och vatten. På så sätt kan vi också från uppgifter om vad som odlades under en viss tid på en viss plats bilda oss en uppfattning om hur klimatet torde ha varit.
Havsisen kring polerna
Polarisarna klassificeras ofta som goda indikatorer på summan av alla jordens klimat. ESA’s satellit CryoSat kan med sitt huvudinstrument SIRAL, Synthetic Aperture Interferometric Radar Altimeter, mäta små variationer i höjden på stora ytor gällande såväl is som havsytan. Flera satelliter som håller ögonen på is och hav ger de stora datamängder som behövs för att man ska kunna göra upp hyfsat tillförlitliga modeller. Antal år med tillgång till de hett eftertraktade mängderna data är ännu ringa men ju längre tiden går desto fler säsonger med stora datamängder finns att tillgå.
Bildserien nedan beskriver höstisförhållanden kring Arktis under en femårsperiod. Vi ser inte bara utbredningen utan också tjockleken på isen.
Om hösten 2013 visade på goda isförhållanden kring Nordpolen visade hösten 2016 på det motsatta. Därtill var utbredningen av havsis kring Antarktis lägre än normalt. Under de senaste trettio åren har isen kring Antarktis ökat en aning, men i oktober i år noterades att avsmältningen denna antarktiska vår varit ovanligt stor.
Oceanerna upptar drygt 70% av jordens yta. Vattnets specifika värmekapacitet är 4187 J / (kg K). Det krävs en stor mängd energi för att värma vatten. Likaså frigörs en stor mängd energi när vattnets temperatur sjunker. Det är denna höga specifika värmekapacitet som gör att vattnet kan transportera energi, transportera värme. Det är något vi ofta använder oss av i (fjärr-)värmeledningar såväl som i kylare.
Också mängden energi som krävs vid fasövergång från vatten i fast form till vatten i flytande form, från is till rinnande vatten, är stor. Omvänt frigörs stora mängder energi när vattnet fryser till.
Dessa vattnets egenskaper gör att isen inte smälter plötsligt vid en tillfällig värmetopp. Ej heller kyls en vattenström hastigt av genast den vikt av från ekvtorialområden. Det senare är orsaken till att Golfströmmen kan bära med sig den energi som gör våra länder i Norden beboeliga.
Växtligheten på land är en god indikator på klimatet i det att nya växter inte hinner ta nytt land i besittning på bara ett varmt år. Inte heller försvinner en växtart från ett område bara på grund av ett ogynnsamt år. På samma sätt försvinner inte havsisen kring polerna på grund av en varm sommar. Havsisarna kring polerna har sin årstidspuls med tillväxt under vintern och avsmältning under sommarhalvåret. Denna puls har kartlagts länge och den är lätt att se från satellit. Samlade data därom finns presenterad i grafisk form för den som vill ha en snabb överblick. Djupare analyser finns för den som vill läsa mer. Det är bara att kasta sig in och ta för sig.
Detta avsnitt fokuserar på havsis. I följande avsnitt ser vi på glaciärer, främst då på Grönland. Därefter blir det ett svep över de stora skogarna. Det avslutande avsnittet i serien ägnas åt agrikultur och urbana områden.
European Space Agency, ESA: Cool Summer Boosts Arctic Ice, http://www.esa.int/Our_Activities/Observing_the_Earth/CryoSat/Cool_summer_boosts_Arctic_ice
European Space Agency, ESA: Introducing CryoSat, http://www.esa.int/Our_Activities/Observing_the_Earth/CryoSat/Introducing_CryoSat
National Snow & Ice Data Center: Sea Ice Index https://nsidc.org/data/seaice_index/
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.
edugalaxen.com 
5 kommentarer