Utbrott på Solen

Vår egen stjärna, Solen, är en fussionsreaktor vilken vi inte kan påverka ett dugg. På 500 ljussekunders avstånd får vi snällt ta emot all den strålning Solen sänder i vår riktning. Detsamma gäller de utbrott som resulterar i koronamassutkast (KMU, eller CME från engelskans coronal mass ejection). Vid dessa tillfällen slungas enorma mängder laddade partiklar, plasma, i hög hastighet ut från Solen. Ifall ett sådant koronamassutkast är riktat mot oss på Jorden  når det oss i regel om två till fyra dygn och kan då, om magnetfältet ligger rätt, ge oss flammande norrsken.

Kan koronamassutkast utgöra en fara för mänskligheten?

170728L
28e juli 2017 observerades ett koronamassutkast i en riktning nära 90 grader i jämförelse med linjen Solen-Jorden. Bilder: SOHO

Svar: Ja. Men det beror på vilken styrka utbrottet har och huruvida det är direkt riktat mot Jorden. Sen kan vi ju också definiera ”fara för mänskligheten”. Ifall plasmamolnet slår ut den satellit vi har TVns parabol riktad mot medför det förstås besvär. Slår det ut elnätet kan det redan då vara förenat med sekundär livsfara. Ett koronamassutkast 1859, den så kallade Carringtonhändelsen, ställde till det för den tidens telekommunikation. Det är förståeligt att vi bör ha planer för en eventuell motsvarande händelse i vår elektrifierade tid. Sannolikheten är dock liten, och tagna på sängen blir vi inte.

130315
Koronamassutkast på Solen 15:e mars 2013. Partiklarna ses sprida sig i alla riktningar ut från solen. Detta betyder att det endera är riktat mot oss eller från oss. Denna gång var det riktat mot Jorden. Bilder: SOHO

Sedan 1996 har satelliten Solar & Heliospheric Observatory, SOHO, försett oss med bilder av solen och dess korona. Satelliten är resultatet av ett samarbete mellan NASA och ESA. Från sin utsiktspunkt i Lagrangepunkt 1, 1½ miljoner kilometer från jorden utgör den en samling värdefulla ögon när det gäller att följa med Solens förehavanden.

Bilderna av koronamassutkasten är tagna med SOHOs instrument LASCO. C2 (i rött) visar området från 1,5 ut till 6 solradier från Solens centrum. C3 (i blått) visar 3,5 – 30 solradier. Därför ser också utkasten mer dramatiska ut om man ser den genom LASCO-C2. Man ser då utkastet närmast solen, då när plasmamolnet är som mest koncentrerat. Går koronamassutkastet 90 grader ut från solen, sett ur vårt perspektiv, är plasmamolnet kring 20 miljoner kilometer ut från Solens yta när det når kanten av bilden på LASCO-C3.

Läs mer om hur våra satelliter hjälper oss övervaka solvinden och ge signaler om när det är daggs att klä sig för observationer av norrsken/nordlys.

Det utbrott som finns avbildat i bilden närmast ovan gav 2½ dygn senare nedanstående resultat. Norrsken / Nordlys är det som vi med blotta ögat kan se av solvinden.

130317Nordlys
Norrsken / Nordlys 17e mars 2013. Jupiter och Plejaderna syns i närheten av månen.

Norrskenet, nordlyset, har i gånga tider väckt fantasin till liv. Legender har uppstått och faror i samband med det flammande skenet på himmelen har sysselsatt tankarna för dåtidens människor i norr. Som så ofta är fallet uppstår berättelser för att fylla ut luckor i kunskapen.

130317Nordlys2
Nordlys / Norrsken 17e mars 2013, 63°38’45.0″N 22°43’18.9″E

Bristande kunskap leder också ofta till otrygghet och rädsla.

I dagens värld finns möjligheten att låta ”youtubaren” ta schamanens plats. Utbrottet 23e juli 2017 utmålades som ”Solar Killshot” samma dag. Videon i länken innehåller bra material från de satelliter och stationer som används på högsta vetenskapliga nivå. Däremot saknas proportionerna i inlägget. Därtill skulle krävas en del erfarenhet och kunskap i mer än bild- och diagramläsande.

Hur ser du på SOHO’s bilder, här nedan, från 23e juli? Jämför dem gärna med den andra bildsamlingen i inlägget. Den som beskriver det koronamassutkast som var riktat mot jorden 15e mars 2013 och som gav upphov till norrskenet/nordlyset i bilderna ovan.

SOHO_C3_170723
Koronamassutkast, KMU, 23e juli 2017. Denna gång var det riktat bort från oss på Jorden. Bilder: SOHO

Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör på svenska YLE, almänna radion i Finland, gav som svar på en direkt fråga om det hotfulla i de senaste koronamassutkasten:

”Äh, koronamassutkastningar händer hela tiden. Inget konstigt med dem. Klart att det blir problem om en riktigt stark sådan råkar träffa jorden. Googla ”Carrington event”. Men den här träffade inte, den gick ju åt helt motsatta hållet. Och jag har inte sett några tecken på att den skulle ha varit en så stark solstorm att den skulle ha orsakat någon större förstörelse ens om den hade träffat.”

Solflaeck2665
I förgrunden syns solen den andra augusti 2017. BIld: SOHO. I bakgsunden (t.v.) syns Solen som den såg ut den 6e juli. Bild: SDO

Solfläckar är tecken på stark magnetisk aktivitet på Solen. Det område på Solen som varit aktivt den senaste tiden är med största sannolikhet kring solfläck 2665. Det är det namn fläcken till vänster i bilderna ovan fick. Att det är samma fläck som dyker upp nu igen stöds av att det är 27 dygn mellan bilderna – i stort sett den tid det tar Solen att rotera ett varv kring sin egen axel vid ekvatorn. Den aktuella solfläcken* fick nummer 2670 när den åter kom in i vårt synfält. I övrigt detta år har det varit synnerligen tunnsått med solfläckar, som det är vid solfläcksminima. Mer om solfläckscyklar här.

Solen är grunden för långt mer än det vi kallar livet. Idag vet vi oerhört mycket mer än man visste för 30 år sedan. Ändå har vi betydelsefulla luckor i vår kunskap om vår stjärna. En del håller vi på att försöka fylla ut, och nya frågor dyker hela tiden upp. Hur intressant vore det inte att få se hur vi ser på Solen om 30 år…

* Att man över huvud taget skriver ”Den aktuella solfläcken”, singularis, beskriver gott solfläckssituationen just nu.


JanJan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s