Aurora!

Det är här det börjar. Tidigt söndag morgon 15:e mars 2015 sker ett koronamassutkast KMU på solen. Detta är delvis riktat mot jorden vilket vi kan anta eftersom vi från jorden ser plasmautkastet sprida sig åt flera håll samtidigt. Bildserien nedan visar bilder tagna av SOHO från Lagrangepunkt 1. Bilderna är tagna med en timmes mellanrum.

KMU 15.3.2015 sett från SOHO genom Lasco C3. Bildfältets radie vid solen är 45 miljoner kilometer.
KMU 15.3.2015 sett från SOHO genom Lasco C3. Bildfältets radie vid solen är 45 miljoner kilometer.

Den ständiga ström av partiklar från solen som drar fram genom vårt solsystem kallas solvind. Blir den kraftig, som efter ett sådant koronamassutkast som vi ser på SOHO’s bilder ovan är det naturligt att kalla det en solstorm. För att vi ska se ett vackert nordlys/norrsken/aurora krävs det att jordens atmosfär träffas av ett stort antal partiklar per tid. Det betyder minst endera hastigheten eller densiteten på solvinden är hög. Viktigast är dock att magnetfältets riktning och styrka ligger rätt, att Bz är negativ – helst en plötslig djupdykning som den vi ser i diagrammet nedan.

Här syns det att något hänt mellan 17:e och 18:e mars. Satelliten ACE i Lagrangepunkt 1 har träffats av ett plasmamoln från solen. Magnetfältets vertikala komponent, Bz, dyker plötsligt. Vi ser också plötsliga förändringar i densitet, hastighet och temperatur.

Diagrammet visar att hastigheten på solvinden ökar från det normala på knappt 400 km/s till c:a 600 km/s. En hastighet på 600 km/s gör att resan från solen till jorden avverkas på knappt tre dygn. Det är något mindre än tre dygn mellan bilderna från SOHO överst på sidan och norrskensbilden här under! ACE visar det som sker i Lagrangepunkt 1 en och en halv miljoner kilometer från jorden. Det betyder att satelliten ger oss en förvarning om vad som komma skall. Håller solvinden en hastighet på 600 km/s är förvarningen drygt 40 minuter.

Fäboda, Jakobstad, Finland. 63° 40’ N, 22° 40’ E. Luspunkten nere till höger är fyren Kallan. Foto: Jonas Thomén
Fäboda, Jakobstad, Finland. 63° 40’ N, 22° 40’ E. Ljuspunkten nere till höger är Venus. Foto: Jonas Thomén

Den starkaste vanligaste färgen på aurora är gulgrönt och grönt. De uppstår när syreatomer och syremolekyler i vår atmosfär exiteras. Rött högt uppe i atmosfären kan också komma från syreatomer. De violetta och blåaktiga tonerna är tecken på att kväve exiterats. Man kan alltså genom att iaktta färgerna få reda på vilka av våra grundämnen som partiklarna i solvinden exiterar.

150317Faeboda5
I denna bild ser vi hur färgerna ändrar med höjden. Vilka ämnen exiteras för att ge dessa färger? Fäboda, Jakobstad. Foto Jonas Thomén

Sent på tisdag kväll 17:e mars skrev Jenny Jansson, lärare på Kyrkskolan i Ludvika kommun, följande på sin facebook-sida: ”Norrskenet på 11 000 meter mellan Bryssel och Köpenhamn var magiskt! Det största jag någonsin sett! Piloten släckte ned hela planet så alla kunde se”. Kraftiga solstormar gör att det område från vilket man kan se norrsken utvidgar sig söderut. Norrskenet denna gång kunde ses så långt söderut som till Brittiska öarna.

Det finns ett flertal appar och en del webbsidor som erbjuder norrskensprognoser. Därtill är aktuella uppgifter från ACE och en hel del annat intressant på Space Weather Prediction Center tillgängliga för alla intresserade.

Ett av de kraftigaste geomagnetiska stormar vi haft de senaste decennierna är bakgrunden till denna syn. Foto: Jonas Thomén
Ett av de kraftigaste geomagnetiska stormar vi haft de senaste decennierna är bakgrunden till denna syn. Foto: Jonas Thomén

Fler bilder, tagna av Jonas Thomén, finner ni på flickr.

 

1 kommentar

  1. Pingback: Utbrott på Solen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s