Debatten är intensiv. Ekonomi, kultur, industri och politik i högsta allmänhet. Det ställs krav på skolan. Åsikter slåss med insikter och mitt i denna storm står, allra innerst och påverkad av alla, en lärare. En lärare som genom sitt samspel med eleverna i sin omgivningen ser framtiden växa och ta form.

En inspirerad lärare har en god möjlighet att låta inspirationen gå vidare. Att få framtidens vuxna att se glädjen i att lära sig. Har läraren själv nyss lärt sig något nytt, fått knyta nya professionella kontakter och haft tid att för några dagar lämna den inrutade vardagen för att blicka utåt och framåt har man högst troligt funnit en stig till en levande inspiration.
Nordic ESEROs kurser samlar lärare från Danmark, Sverige, Norge och Finland. Förutom det som står skrivet i dagordningen finns tid till att utbyta tankar och att ta tillvara den kunskap som finns i de rum där lärare möts.

Kurser för lärare är också goda sammanhang under vilka man kan dryfta och lyfta missuppfattningar på bordet för att sedan dissekera dem med vass skalpell. Nyheter som ska sälja lösnummer och bloggar som vill stoltsera med horder av läsare vill få dig att reagera. Blir du emotionellt berörd av en nyhet är sannolikheten stor att du delar den vidare. Den kommer att visas ofta. Historien berättas vidare i flera fora och även en lögn kommer småningom att betraktas som en sanning.
I Svenska Dagbladet 27 oktober 2016 säger Moderaterna:
”Att utbilda barn och unga är ett förtroende och den som inte klarar av uppgiften ska stoppas.”
Känn på den meningen en stund. Mediabilden av svenska skolsystemet är inte alltid värd sin krona. Likaså sprids missuppfattningar om skolan i Finland i lösrykta uttalanden baserade på ytliga insikter. Det är simpelt att plocka upp en detalj som är enkel att förstå sig på och därefter bygga reportaget utgående från den. Skoldebatt väcker känslor, och känslor lockar till läsning, vilket säljer bra. Att ge sig tid att se längre in i systemet är inte alltid möjligt i journalistens arbetsrytm. Den skrivna artikeln gör dock avtryck oberoende av fokus och sanningshalt. Den påverkar de uppfattningar vi skapar om kolleger i grannländerna. En ökad kunskap sablar effektivt ner missuppfattningar och den kunskapen förvärvas bäst vid källan – i möten kolleger emellan.

Lärare som deltar i fortbildningar gör det för att de vill utvecklas som lärare. Fortbildningens primära uppgift är, och bör vara, att öka den professionella kompetensen. Men även den mest effektiva av fortbildningar bör ger lärare möjligheter att stundvis gå längre in i varandras ramverk. Då är öppenheten stor gentemot kollegers berättelser om sådant som bygger upp frustration och ilska men också mot sådan som främjar arbetet i klassrummet.
Lärare som utbytt tankar med nordiska kolleger har lärt sig under vägen. Det är mycket som är olika. Olikheter som i viss mån förklarar uppkomsten av de debatter vi ser blossa upp. Samtalen ger vid handen att det ofta är de yttre ramarna för skolans verksamhet som är grunden för frustration. Ramverk som tar tid och energi av läraren. Energi som borde brukas i samspel med eleverna. Inne i klassrummet finner vi dock lärare som gör det arbete de en gång valde att gå in i: Att inspirera nästa generation och ge dem förutsättningar för att utveckla vår civilisation.
Får lärare i Norden föra arbetet i skolan framåt får vi alla del av de bästa erfarenheterna och idéerna i våra skolor.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.
Bra skrivet!!