Därför CanSat¹

Tidigare ställdes frågan ”Varför CanSat”. Nu har några studeranden, som under sin tid i gymnasiet jobbat med CanSat, gett sin syn på utmaningen.

”CanSat har onekligen varit det häftigaste jag gjort i mitt liv. Hela projektet, från idé till uppskjutning och rapport har lärt mig mer än någon gymnasiekurs någonsin kunnat göra. När jag ser tillbaka på tiden innan CanSat ser jag en ensam gymnasieelev som var osäker på framtiden. Det är till stor del tack vare CanSat som jag utöver akademiska och tekniska färdigheter lärde mig hitta vänner för livet. CanSat blev för mig också den sista pusselbiten i jakten på en framtida studieriktning.” berättar Tove Tiedermann


Skolan kan ge goda teoretiska grunder i naturvetenskaper men det behövs något till för att bitarna ska falla på plats — de bitar som kopplar ihop klassrumskunskaperna med verkligheten utanför. Detta kan gott gälla ända in i universitetet fram till den dag man får göra sin första praktik.

Henrik Stubb, doktorand vid Helsingfors Universitet

CanSat var förstås ett undantag”, berättar Henrik Stubb. ”Där fick jag en möjlighet att applicera mina kunskaper redan på högstadie/gymnasienivå. Mängden naturvetenskap som jag lärde mig var sist och slutligen inte så stor; däremot fick jag applicera tidigare kunskaper, och när det fanns luckor i kunskaperna så fick jag själv söka informationen. På detta sätt fick jag öva projektplanering, informationssökning, kreativt tänkande, och projektsamarbete m.m. på ett mycket naturligt vis.”

Just projektarbetsformen är något som framhålls när man kommer i kontakt med de som deltagit i CanSat-evenemang. 

Casper Liavåg, Ground Safety Engineer på SSC Esrange.

CanSat var liksom en första inblick i det seriösa projektarbetes värld och var en bra bas för min förståelse när jag gick vidare till universitetsprojekt och numera arbete i det proffessionella. Lärdomarna för projektet gällande design, tillverkning och projektledning har också varit användbara, både på universitetet och i arbetet.” berättar Casper Liavåg

Casper framhåller också att CanSat-projekt kan vara bra en ”on-ramp” för unga intresserade till både rymdbranschen och ingenjörsjobb överlag. Med tanke på att Europas rymdindustri växer är det viktigt med projekt som tidigt ger en inblick i olika branchers egenheter. 

Simon Järn framhåller dynamiken i gruppen. Det lag där alla medlemmar i sina egna ansvarsområden också bär ansvar för helheten. 

Simon Järn på besök vid Kennedy Space Center

”Att öva på att arbeta i lag var också nyttigt, det var nog inget jag var speciellt bra på då men som utvecklades mycket under projektet.” säger Simon.  

Han framhåller också att det var första gången de fick arbeta fram mot en verklig, fysisk, produkt som också hade ett syfte.

”Därför var det till stor del på grund av CanSat som jag blev intresserad på riktigt av elektronik och programmering. Det man gjorde var faktiskt något ganska komplext.”

Intresset för rymden och rymdteknik finns nog där hos många redan i den åldern, men det finns kanske inte alltför många möjligheter att få jobba med det då. Jag tror att CanSat och andra liknande projekt är ett mycket viktigt sätt att få intresserade unga att utveckla både intresset och kunskapen vidare. Sedan är det också viktigt att visa att det finns rymdindustri också här, det känns lätt som att det bara är något som finns långt borta.

Tove Tiedemann berättar att ingen i hennes lag till den nationella CanSat-tävlingen i Vasa 2023 tidigare rört en mikrokontroller inte designat eller lött kretskort. Programmeringseerfarenheterna ringa. Allt detta utvecklades genom CanSat. Vägen till framgång var kantad också av sånt som inte fungerade. ”Så lärde vi oss att aldrig ge upp och alltid ha en plan C i ryggsäcken men också att det trots motgångar är möjligt att uppnå drömmar – med lite tålamod.

Det mest lärorika ligger i att öppet ställa frågor till de experter som finns på plats under CanSat-evenemang. Domare, handledare raketentusiaster vill alla att projekten, och de som genomför dem, ska blomma ut i sin fulla kapacitet. Med den europeiska tävlingen i Granada som morot blev Gymnasiet Lärkans CanSat minst dubbelt så bra. Att få bygga om, förbättra och finslipa burksatelliten och tackla nya utmaningar lyfter allt till nya höjder.

Den europeiska finalen i CanSat 2023 gav nya perspektiv och insikter i samtal med medlemmar ur de andra lagen. Detta utöver alla de kunniga experternas input.

 Gabriel Bergens, Isak Kleist och Tove Tiedemann under ung Vetenskapssports storhelg i Lund under våren 2025

Knappt tre år senare är CanSat fortfarande det jag väljer att placera högst upp på CV:et. Det har hjälpt mig mer än en gång att få erbjudanden om spännande uppdrag. Jag använder mig dagligen av lärdomar från vårt satellitprojekt. Förmågor som att planera, felsöka, presentera resultat på olika nivåer samt att hitta nya idéer och intressanta konceptet genom att ta vara på alla verktyg som finns men utan att blint lita på något andra levande eller icke-levande varelser kommit fram till är ett par exempel på sådant jag tar med mig från CanSat.” säger Tove Tiedermann


Därför CanSat¹.

Jan

 

¹ Inspirerad av Åsa Wikforss‘ bok med titeln ”Därför demokrati”. En mycket läsvärd bok!


Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

Lämna en kommentar