Vad kan man mer begära?
Till och med schemat samarbetade. Lektionen innan den som i sin helhet skulle bestå av solförmörkelseobservationer hade en grupp elever i Sursik skola astronomi och astrofysik på schemat. En grupp elever som både har intresse och har hunnit samla på sig en del kunskap är alldeles underbar att ha till hands när ett evenemang ska planeras och förberedas.
Solförmörkelseglasögon och teleskop i all ära, men Sunspottern berättar en historia. Här syns hur Månen kommer in och skymmer en del av Solen och hur den sedan ”glider förbi”. Dessutom är den ett säkert verktyg. När betraktaren står med ryggen åt Solen utsätts inte ögonen för någon risk.
Ett teleskop med solfilter gör att man kan följa med Månens rörelser i förhållande till Solen – i detalj – i och med att solfläckar kan utgöra extra referenspunkter. Under denna solförmörkelse var det dock så pass få och små solfläckar att den idén fick ligga. Hur som helst gav teleskopet möjligheter att följa förloppet ”i närbild”.
Solteleskopets H-alpha-filter gav en del bonus i form av protuberanser. Det är de som ses klockan 4 och 5 i ”kanten” på Solen. (Fläcken utanför till höger är damm i teleskopet).
Bilden till vänster tog Teodor Mattbäck genom solteleskopet. Björn, på bilden till höger, hade tagit sina egna solförmörkelseglasögon med sig till Bennäs skola. Hans glasögon användes flitigt också av förskolans elever.
Elsa Djupsjöbacka skötte Sunspottern och tog bilderna av den och de bilder som visar teleskopvyerna.
Missade ni solförmörkelsen denna gång är det inget att hänga läpp för. Det kommer nya. Nästa gång en solförmörkelse syns från Europa sker den 12:e augusti 2026. Då kommer man att uppleva en total solförmörkelse om man befinner sig i Spanien, på västra Island eller östra Grönland.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
edugalaxen.com 