Om en raket på startplattan har ett extra ”spjut” eller ”ett litet torn” på noskonen finns det människor som följer med på färden. Ett Launch Escape System, LES användes tillsammans med Mercury och Apollo under de bemannade rymdfärdernas barndom. Det Launch Abort System, LAS, som drar iväg besättningen till en säkrare plats ifall nåt obehagligt händer under Orionkapseln har definitivt något traditionellt över sig. Nedan till vänster syns ett test från 29:e juni 1965. Till höger ses Artemis-1 på startplattan vid det första uppskjutningstillfället. En uppskjutning som kom att avbrytas och senareläggas.


”Anything including a rocket is a risky business”. Men vi har inget alternativt sätt när det kommer till att få ut satelliter och sonder i rymden. Det är alltså riskhantering som gäller. Att utsättas för en acceleration på över är inget man frivilligt utsätter sig för, men om alternativet är att kastas iväg bland flammorna när raketen under en exploderar föredrar jag accelerationen flykt-tornet erbjuder. Kosmonauterna som lämnar flammorna kring Soyuz T-10-1 i klippet nedan utsattes för en max-acceleration på nära 170 m/s² under en kort tid. En snabbtur till en höjd på 650 meter och en landning med en för nödsituationer avsedd fallskärm 2½ km bort lär inte ha gett någon skada för stor för att kureras med en klunk vodka.
På SpaceX’ Dragon-kapsel ser man inget ”torn”. Det betyder dock inte att Elon Musk’s glada ingenjörer skulle vara mindre bekymrade för sin besättnings hälsa. De har sitt system integrerat. En design mer i tiden.
Det spenderas både pengar och tid på system som helst inte ska komma till användning. Så är det också med säkerhetsbälten och luftkuddar i bilen, med rep och kilar på klippväggen och med flytvästarna under sätet på ett passagerarflyg.
Ok. Det sista exemplet faller måhända ur ramen, men å andra sidan är olyckor med trafikflyg sällsynta sett till antal flygresor. Mellan oktober 2014 och juni 2015 gick tre kapslar med utrustning på väg till den internationella rymdstationen upp i atomer. Cygnus CRS Orb-3 på toppen av en Antares 130, Progress M-27M som förts ut i omloppsbana med en Soyuz och SpaceX CRS-7 på väg upp med en Falcon-9.
Det är motiverat med säkerhetssystem när raketer är involverade.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.