2700 personer besökte årets upplaga av SciFest i Joensuu. Evenemanget var i princip så stort det bara kan vara i Botanias lokaliteter, sett både till antalet besökare och antalet workshops.
Det här var andra gången ESERO Finland höll workshop på SciFest:en. Pappersraketbyggandet var en hit redan senaste år och det lär väl finnas en önskan om att nåt i den stilen ska höra till ”standardutbudet” även kommande år.
Hundratals pappersraketer sköts iväg – med synnerligen varierande resultat. En del gick spikrakt en meter för att sedan göra högst randomiserade tvärvändningar likt en irriterad geting och avsluta turen inom tio meter från avfyrningsrampen. Några gick stabilt och lade sig till ro i en ståtlig gran ett femtiotal meter bort. Att två byggda raketer inte avfyrades får noteras som ett pikant frågetecken.
Fredag – lördag var vi två handledare på plats och en gynnsamt jämn tillströmning av deltagare gav de mest intresserade möjligheter att gå djupare in i sitt raketbyggande. Alla raketer avfyrades med ett lufttryck på 3 bar. Det var efterfrågan på högre tryck, men de som frågade uppmanades testa flera gånger med små justeringar i sin modell.
De flitigaste noterade att deras bästa raketer gick ner i princip på samma ställe varje gång. De noterade också att en liten justering kunde resultera i en ännu stabilare och längre parabol. Med andra ord gjordes klassiskt forsknings- och ingenjörs-arbete. Konstruera med eftertanke, testa, justera – en detalj i taget, testa på nytt, utvärdera, repetera. Ett par personer spenderade tid på sitt byggande både fredag och lördag. Gott så!
Årets tema på SciFest var ”vetenskapen om skogen”. Direkt vid entrén kunde hugade köra skogsskördare i simulator. Några steg längre in hölls fredag förmiddag en lärarfortbildning där temat var ”Torr sommar”. Satelliter utgjorde gemensam nämnare i dessa workshops. Att hålla koll på skog och mark via satellit var tema också i andra workshops under festivalen.
I ESERO Finlands workshop var det EO-browsern som utgjorde det huvudsakliga verktyget- och i princip också målet. Antalet deltagande lärare var inte stort, men han fick personlig handledning, och han sprider kunskaperna vidare. Bra lärare har en tendens att göra så.
”Utan workshops – ingen Scifest. Utan dragare – inga workshops.”
Så sa professor Markku Tukiainen när dragarna samlades efter fredagens arbetsdag. Han framlade hopp om att SciFest nästa år – efter pandemi och förhoppningsvis efter krig – ska kunna ordnas i större arena för att bereda utrymme för fler workshops och fler deltagare. Måhända ses vi där.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
edugalaxen.com 