När det kommer till Artemis-programmet är det den Europeiska Service-Modulen, ESM, som ska
- förse Orion-kapseln med el, vatten, syre och kväve.
- driva fram farkosten i rätt riktning genom rymden och hålla den i rätt läge.
- hålla temperaturen i Orion på optimal nivå.
Därtill ska servicemodulen flyga astronauterna i säkerhet ifall raketen, SLS, hotar med brand eller risk för explosion på startplattan.
ESM går till sin konstruktion tillbaka till ATV‘n (Automated Transfer Vehicle. (A’et stod ursprungligen för Ariane)) som mellan 2008 och 2015 förde förnödenheter och experimentmateriel till den internationella rymdstationen.
Huvudmotorn i ESM är en ombyggd ”Space Shuttle Orbital Maneuvering System” -motor som utvecklar 25,7 kN, tillräckligt för att lyfta en massa på 2600 kg från marken. Det är beprövad teknik. Men för den skull inte uttjänt. Marcus Rosenlund skriver/säger om Artemis-1 i Kvanthopp: ”Och hej – funkar det så vem bryr sig om man har lånat lite från sin egen gamla reservdelslåda?”
Utöver huvudmotorn finns ytterligare 32 motorer som håller ordning på färden. Åtta till finns placerade under servicemodulen – Dels som en backup till huvudmotorn och dels för att anpassa hastigheten för de olika omloppsbanor farkosten ska både lämna och äntra.
Sen finns det 24 småmotorer, placerade i grupper om fyra, som kan förflytta farkosten i vilken riktning som helst och vända farkosten enligt behov och önskemål.
Bränslet – och syresättningen därav – finns i fyra bränsletankar om 2000 liter vardera. Trycket uppgår till 25 bar inne och utanför är trycket nära noll, vilket motiverar de en centimeter tjocka väggarna i bränsletankarna.
Solpanelerna som förser farkosten med ström är monterade i fyra ”vingar”. Varje vinge bär fyra paneler som är 2,13m x 1,92m stora. Totalt är det en yta strax under 50m². Tillsammans erbjuder de en effekt på upp till 11,2kW. För att fungera effektivt kan ”vingarna” vridas för att vända största möjliga yta mot Solen.
Energin från solpanelerna skulle lätt täcka energin för flera hushåll – även i Finland. Även om bostadsytan i Orion-kapseln är snålt tilltagen är det extrema förhållanden som rår. Sen är det ju mer än astronauternas trivsel som ska ha ström. De 11km(!) elkablar som dragits i servicemodulen vittnar därom. Teknik kräver ström och här finns det mycket av den varan.
Läs mer om
- Varför Månen är värd att bygga nå’t bestående på.
-
Artemis 1: Första steget på resan tillbaka till månen, efter femtio års frånvaro! (Marcus Rosenlund/Kvanthopp/Svenska YLE)
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
edugalaxen.com 