Länk till dag 1, dag 3 och dag 4
Det finns en rejäl räcka osäkerhetsfaktorer inblandade när det kommer till raketuppskjutningar. Vädret är en sådan. Men idag är det i det närmaste perfekt. En del av lagen har varit klara i god tid och en del av lagen jobbar febrilt. Det är så det brukar vara.
Ett bra väder under hela dagen gjorde också att alla förberedleser kunde göras i lugn och ro. Lagen gavs tid också att vara delaktiga i förberedelserna för uppskjutningarna. Kylan som hållit natten i sitt grepp gjorde därtill att det var lätt att röra sig på området – om inte halkan ställde till det.
Innan raketen avfyras ges lagen tillfälle att kontrollera telemetrin. Ifall datakommunikationen mellan CanSat och dator inte fungerar finns det några minuter tid att ställa det tillrätta.
Raket efter raket drar iväg. Rakt upp. Tryggt och säkert. Tack vare den svaga vinden landar både raket och CanSat inom avstånd som kunde klassificeras som ”inom räckhåll” när det gäller dylika aktiviteter.
Fyra grupper av sju skjöt upp sina CanSats på förmiddagen och tre fick sin launchtid på eftermiddagen. Helt osannolikt är det inte – men det är ovanligt att väderförhållandena hålls stabila under en hel dag. Det borgade för en rättvis tävling.
Ett par lag råkade ut för smärre missöden under dagens uppskjutningar. Men – eftersom det finns tid och raketer erbjöds de en andra chans. Det att allt inte går enligt planerna betyder ingalunda att projektet inte för framåt. Man lär sig mer hela tiden och småningom inser man också betydelsen av rutiner och checklistor. Större projekt än en och annan CanSat har gått annorlunda än de planer man lagt upp.
Det är krävande projekt de studerande byggt upp – och ihop. Givetvis vill man visa allt man kan och också visa på vad som är möjligt. Det betyder också att den våldsamma behandling nyttolasten utsätts för i en raket kan ställa till det. Sånt hände även idag.
Vetskapen om att raketer är våldsamma är värd att ägna uppmärksamhet. Det gjorde Gymnasiet Lärkans lag som beslöt låta sin CanSat lyftas med hjälp av ett modellplan. På så sätt kunde de samla data för sin secondary mission utan att riskera hela sin CanSat i detta skede.
Dagen avslutades i Tritonias auditorium där Heidi Kuusniemi visade på både behov och möjligheter relaterat till rymdteknologi och forskning. Visst – Det var många trötta ögon i salen men en heldag ute efter en kort natt som följt på en intensiv period av byggande, konstruerande och programmerande tar ut sin rätt. Troligen svarar några i salen på Heidis utmaning. Vem vet vilka som går vidare med sina rymdrelaterade projekt.
Mer bilder från #CanSat2022 finns på flickr.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
edugalaxen.com 
3 kommentarer