Look up! – 1994 PC1 kräver sitt för att ge sig till känna.

18:e januari, 2022, passerar 1994PC1, eller 7482, nära Jorden. Den håller då en hastighet kring 20km/s relativt Jorden. Avståndet är då nära två miljoner kilometer – längre än avståndet till Webb-teleskopets placering i sin omloppsbana.

1994 PC1 upptäcktes  9:e augusti 1994 av Robert McNaught. Det är en Apolloasteroid som har sitt perihelium på 0,9 AU och sitt aphelium på 1,8 AU. Det betyder att en ibland befinner sig innanför och ibland utanför Jordens omloppsbana. Med andra ord korsas våra vägar, men Jorden och 1994 PC1 inte nödvändigtvis befinna sig samtidigt i korsningsområdet. Det skulle i och för sig leda till en katastrof. Inte för livet på hela Jorden – men ”lokalt” i detta fall klingar lika darrigt som ett ”när som helst” från en astronom.

Vad som är ”nära” är helt beroende av vilket perspektiv man har, men att få syn på en asteroid på fyra gånger avståndet till Månen, när Månen är full, betyder nog att man ska veta exakt var man ska leta och så ska man vara vän med vädret.

Skärmdump från Stellarium.

Omloppsbanorna i solsystemet ligger inte alla i samma plan. Den bana 1994 PC1 befinner sig i avviker markant från Jordens omloppsbana. Så även om Jorden och asteroiden skulle hålla samma hastighet, åt samma håll, i sina banor skulle det innebära en katastrof om vi träffade på varandra i korsningsområdet.

1994 PC1, eller 7482, har en omloppstid på 572 jorddygn och en bana i ett plan som avviker drygt 33 grader från Jordens. Det är m.a.o. rätt sällan vi befinner oss nära varandra. Bild: Tomruen – Own work, CC BY-SA 4.0

Virtual Telescope Project sänder live kl 21:00 CET den 18:e januari. Ett bekvämt sätt att känna på något som påminner om verkligheten.

En översikt över olika slags asteroider finns här. I texten ”Om asteroider och nyckelhål” beskrivs jordnära asteroider, NEO’s, mer ingående. Mer om forskning på plats finns här.


Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s