Den 10:e juni 2021 passerar Månen mellan Solen och Jorden. Kärnskuggan går denna gång över nordöstra Kanada, nordvästra Grönland och östra Sibirien. Det är med andra ord rätt få som kan se den ringformade solförmörkelsen i sin helhet bara genom att gå utanför dörren till hemmet.
Som väl är, sänder timeanddate direkt: https://www.timeanddate.com/live/eclipse-solar-2021-june-10
Orsaken till att solförmörkelsen inte är total är att Månen då kommer att vara så pass långt från Jorden att den inte täcker hela Solen. För en kort stund kommer de som befinner sig på gynnsam ort (utmärkt med den djupaste röda färgen på kartan ovan) att se hela Månen framför Solen. Den del av Solen som inte täcks av Månen bildar ringen däromkring.
För de som befinner sig i Norden syns den kommande solförmörkelsen som en partiell sådan. I Helsingfors nås solförmörkelsens maximum, med 27% av Solen skymd, klockan 14:04 (EET). I Rovaniemi skyms 42% av solen klockan 14:05. Befinner man sig i Malmö och tittar mot Solen 12:42 (CET) ser man drygt 20% av Solen försvinna bakom Månen. I Andenes nås maximum kl 12:56 (CET). De som befinner sig där just då kommer att se drygt hälften av Solen skymmas av Månen. Med andra ord – Denna gång är det en fördel att befinna sig norröver.
Hela förloppet – från att Månen först kommer in framför Solen till det att den helt drar förbi tar knappt 2½ timme. Timeanddate ger dig de exakta tidpunkterna och animationer där du befinner dig.
Ifall det ser ut som om molnen skulle förta en del av din upplevelse 10:e juni – bara ta det lugnt. Det är mycket effektfullt att se en delvis förmörkad Sol skymta mellan molnen. Bilden nedan visar en partiell solförmörkelse 11:e augusti 2018. Den kommande solförmörkelsen erbjuder mer än så, även till oss Nordbor.
Ifall man saknar speciell utrustning, såsom solteleskop eller solförmörkelseglasögon, kan man projicera en bild med en vanlig kikare eller bara ta sig in under träden och se på mönstret som bildas när solljuset silas in genom bladverket. Bilderna i ett inlägg från 2015 kan ge tips.
Lycka till med dina observationer! (och akta ögonen)
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 