Det var ett gediget arbete redan att utarbeta skisserna för en rover, uthållig nog för det nu påbörjade forskningsarbetet på Mars. Arbetet som följde innebär åratal av diskussioner med alla de tillverkare av komponenter till själva rovern som de instrument som ska göra turen både möjlig och värd mödan. Den brutala starten, som en uppskjutning innebär, följdes av 7½ månaders resa i förhållanden långt utöver det apparatur på Jorden förväntas fixa. Att sedan efter en landningsprocedur¹, som kittlar alla sensorer som bygger upp spänning, få se de första ”livstecknen” är rent euforiskt.
Uppdraget har pågått länge, men det är nu som det gått in i den aktiva forskningsfasen. Den fas vi normalt tänker på när vi diskuterar forskning i allmänhet och rymdforskning i synnerhet. Konstruerandet av farkosten/landaren/rovern är bara en väldigt lång tungrodd startsträcka. Men varenda liten detalj som man inte tänkt på innan kunde vara något att gräma sig åt i evighet, eller, i värsta fall, förgöra hela uppdraget.
Förutom själva rovern finns denna gång också en helikopter med på turen. Med tanke på skillnaderna mellan Mars och Jordens atmosfär är det en utmaning.
Det är NASA som håller i uppdraget, står för helhetsbilden, byggandet och helhetsansvaret, men det är ett stort internationellt projekt. Fem européer, bland andra astrobiologen Sandra Liljeström från astrobiolog på forskningsinstitutet Rise, ingår i teamet som utgör kärnan i forskningen genom Perseverance. Norge bidrar med georadarn ”Rimfax” som ska kartlägga marken under Mars’ röda yta och FMI och Vaisala i Finland har konstruerat de instrument som håller koll på lufttryck och fuktighet.
I detta nu är det läge att låta dammet lägga sig. Tids nog blir det spännande. Förhoppningsvis får vi ompröva någon uppfattning vi släpat med oss bara för att vi inte riktigt haft nån anledning till att göra nåt åt den. Må Uthålligheten leda till vetenskaplig framgång.
¹Den här videon gjordes inför landsättningen av Curiosity. Men – Den understryker dramatiken.
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för ESERO Finland samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 
3 kommentarer