Har du tänkt på att Mars en planet bebodd av fungerande tekniska forskningsassistenter. Redan 1965 passerade den första sonden, Mariner 4, vår röda grannplanet. Den sammanlagda mängd data vi fick tillbaka från den förbiflygningen var 634 kB i vilken det ingick 22 bilder. Just den kommunikationen kan få det att kännas som ”väldigt länge sen”. Men nu är det dags för en ny rover att börja sin expedition på Mars’ yta.
Det första lyckade uppdraget att placera en farkost i omloppsbana kring Mars var Mariner 9 som äntrade sin omloppsbana 14;e november 1971 och tillbringade över 500 dygn kretsande kring sin nya värdplanet.
Den första ”jordbo” som faktiskt landade och därefter kunde meddela sig med moderplaneten var landaren som utgjorde en del av Sovjetitiska Mars 3. Landaren överlevde inte två minuter på Mars’ yta och meddelandet var en grådaskig bild utan detaljer – men ändå. Det hände i december 1971. De som föddes då hann börja skolan innan mikrovågsugnar för hemmabruk lanserades och fick stå i hallen och bruka hemmets väggfasta telefon när de skulle ringa sin käraste för att stämma träff vid korvkiosken runt hörnet.
Det var då det. Sen dess har en mängd lyckade uppdrag till Mars genomförts. En hel del uppdrag har också gått en ond bråd krasch till mötes. När detta skrivs rullar tre rovrar på Mars yta och studerar en landare planetens struktur seismiska aktivitet. Sju operativa farkoster kretsar kring planeten och flera är på gång. Närmast då NASA‘s Perseverance som landsätts 18:e februari 2021. Bakom detta står inte mindre än sex stora rymdorganisationer. Det i sin tur medför att teknik från alla världens hörn ingår i koncepten.
Videon ovan ger en bra bild av Perseverance’s landningsplats. Valet av landningsplatser är alltid föremål för förhandlingar. Självfallet bör man välja en säker landningsplats. Men precis så galet som att riskera farkosten vid landningen är viljan stor att sätta ner den där det mest intressanta finns. Till skillnad från många tidigare landningar finns nu en rätt bra samling av aktuella bilder och data från landningsplatsen i Jezero-kratern. Vill du i lugn och ro läsa in dig på området är ESA’s interaktiva karta ett gott alternativ.
Det är definitivt inget lätt uppdrag att landsätta en rover på en annan himlakropp. Mars är betydligt mindre än Jorden. Det betyder mindre massa och därmed lägre gravitation. Det kunde ju tyda på att det skulle underlätta en mjuk landning. Men samma egenskaper hos planeten kan vara de som genom snabbare nedkylning efter solsystemets bildande gjorde att Mars förlorade sitt eventuella magnetfält och därmed möjligheten att behålla en atmosfär i någon tätare mån. Mekaniska säkerhetsattiraljer som fallskärmar fungerar alltså inte som på Jorden. Aldrig får en egenskap vara enbart positiv. Den kaskad av eld, damm och lindans som NASA nu bjuder upp till som alternativ till en lugn tur med stora skärmar får vi inte heller se – men grafiska upplevelser kan vara helt ok.
På NASA’s webbsida finns en lika tydlig som dramatisk presentation av landningsproceduren.
Marcus Rosenlund beskriver på Kvanthopp hur farlig landningen är för de egna naglarna. Här är det bara att välja om du vill läsa själv eller lyssna till Marcus.
Uppdatering 19:e februari 2021: Landningen lyckades! Nu stiger spänningen inför det som uppdraget går ut på – att utöka vår kunskap om Mars och därigenom förståelsen av processerna i det stjärnsystem vi bor i, solsystemet. Nu jobbar Perseverance på Mars. I det inlägget finns en del presentationer av teknik och samarbetspartners. Därtill en hel del länkar vidare.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för ESERO Finland samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 