Från det att BepiColombo såg Månen och Jorden på avstånd i början av mars 2020 accelererade händelseförloppet fram till förbiflygningen den 10:e april. När detta skrivs har sonden fått sin sista gravitationella assistans av Jorden och vi får ta del av dess sista närbilder av Jorden.
Bildfråga 1: Från vilket håll närmar sig BepiColombo Jorden? Tänk vidare på att det mesta i vårt solsystem, inklusive solsystemet självt, roterar åt samma håll som Jorden kring sin axel.
Det är rätt lustigt att läsa att BepiColombo, när den svingades vidare, hade en hastighet på över 100 000 km/h. Relativt vad?
Eftersom sonden ända tills den, förhoppningsvis, kommer välbehållen in i omloppsbana kring Merkurius, i princip, ligger i omloppsbana kring Solen bör vi ange dess hastighet relativt Solen. 100 000 km/h är knappt 28 km/s, och kilometer per sekund är en ofta använd enhet när det gäller hastighet på nåt som färdas i rymden. ”Rymdskeppet Jorden” ligger också i omloppsbana kring Solen. Vi rör på oss med en hastighet nära 30 km/s, relativt Solen. Det är också en hastighet ”över 100 000 km/h”. Rätt avrundat kan bli lustigt när de värden man jobbar med ligger nära det tal man avrundar till.
Bildfråga 2 & 3: Vad berättar bildsekvensen nedan om BepiColombo’s fart relativt Jorden? Var, och i vilken riktning, rör sig sonden under den här tiden – relativt Solen och Jorden?
Det vore onekligen intressant att veta hur många som lyfte ut sina teleskop för att få syn på BepiColombo under passagen 10:e april. Flera öppna, fjärrstyrda, teleskop on line riktades också mot sonden. Här en skärmdump från The Virtual Telescope.
Förra veckan kunder vi se Jorden och Månen från en ”inkommande” Merkuriusresenär. Nu får vi ta del av bilder som BepiColombo tog efter att ha passerat Jorden och åtnjutit dess gravitationella lilla puff i ryggen.
Bildfråga 4: Vad kan vi säga om den fas vi jordbor såg Månen i under passagen?
BepiColombo har nu åtta planetpassager till att genomföra innan sonden ”lägger sig till ro” som satellit kring Merkurius. Nästa accelerationspassage sker i höst när Venus passeras. Vill du hålla dig uppdaterad om var BepiColombo befinner sig just nu, hur den färdats hittills och hur resan framöver ser ut, har ESA gjort en interaktiv färdbeskrivning:
Onekligen ska det bli spännande att se bilder från tillfället 15:e oktober när ESA’s och JAXA‘s gemensamma forskarprojekt passerar Venus.
Mer information om BepiColombo hittar du på ESA’s sida: https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/BepiColombo
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 