Den totala månförmörkelsen 21.1.2019 är den sista på 10 år som i sin helhet kan ses från Norden.

Bilder från månförmörkelsen 21:a januari 2019

Den 21:a januari 03:36 CET kan man , om man är riktigt observant, notera att Jordens halvskugga drar in över Månen. En knapp timme senare 04:33 CET inleds den partiella förmörkelsefasen i och med att Månen kommer in i Jordens kärnskugga. Den totala fasen pågår från 05:41 till 06:43 CET. Sen, kl 07:50 CET, är det också slut på den avtagande partiella fasen – Den som påminner om bildserien nedan.

montage2
Månförmörkelsen den 28:e juli 2018, fotograferad från Replotbron. Bilden är ett montage som visar händelseförloppet under 35 minuter från det att den totala förmörkelsen är över.

Tiderna som anges ovan gäller oberoende av var man befinner sig. En solförmörkelse infaller olika tider på olika platser eftersom den utgörs av Månens skugga som sveper fram över jordytan. Månförmörkelsen, dock, sker på Månen.

Vi har varit smått bortskämda med flera månförmörkelser på kort tid, men nu är det slut på tåget av totala månförmörkelser som kan ses från Norden. Nästa gång vi kan se en total månförmörkelse i sin helhet från Norden inträffar 21:a december 2029.

Oberoende av vädret 21:a januari går livet vidare. I november kan vi se Merkurius komma in framför Solen. I och för sig hinner Solen gå ner innan Merkurius ”hunnit ut på andra sidan” men man hinner följa med fenomenet gott och väl en timme innan Solen försvinner bakom horisonten.

13177857_1368710009811130_6719757695908696455_n
Carl-Johan Källman, ordförande i Katternö Skywatchers, laddade upp första bilden av merkuriuspassagen 9:e maj 2016 – tagen i Jakobstad, Finland, klockan 14:11:40 lokal tid. Merkurius syns ”kl 4” på solen.

Därpå följande gånger man kan se en planet dra in framför Solen är 2032 respektive 2039. Nästa venuspassage inträffar 2117.

Har man möjligheter att resa kan man fortfarande detta år se två solförmörkelser. En total, 2:a juli, som kan ses dra över sydöstra Stilla havet och Sydamerika, och en ringformad, 26:e december som drar från östra Arabiska halvön, över Indiens sydspets, Malaysia och Indonesien.

 

 

JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s