När kommer James Webb Space Telescope ut i rymden?

Uppskjutningen av (NASA/ESA/CSA)’s James Webb Space Telescope har blivit uppskjuten så pass många gånger att det är dags att skaffa sig en överblick – att rita en graf. (Uppdaterat 1.1.2021)

Kostnadsberäkningar har gjorts vid de tillfällen det finns en punkt på den röda kurvan. Enheten i det fallet är tusen miljoner USD. Den blå kurvan visar hur långt fram i tiden uppskjutningen planeras. En liten isblå kvadrat indikerar ny prognos. Där det är en vertikal rektangel har man gjort garderingar.

Projektet började oficiellt 1996 under namnet NGST, Next Generation Space Telescope, men fick nytt namn 2002, för att hedra James E. Webb. Budgeten var i början blygsam jämfört med hur den ser ut nu. Det är mycket oförutsett man råkar ut för när man tillverkar något som aldrig tillverkats förr, och JWST är definitivt något alldeles nytt.

Dit JWST är på väg kan ingen människa ta sig. När rymdteleskopet Hubble sändes iväg och man upptäckte att teleskopet var ”närsynt” fanns fortfarande NASA’s rymdfärjor i trafik,  och man kunde ta sig till teleskopet och reparera det. Nu lever Hubble på lånad tid. Inga reparationer kan längre göras eftersom ingen kan ta sig dit för tillfället. Tänk då på att Hubble susar runt jorden, mindre än 600 km från jordytan. JWST ska placeras i Lagrangepunkt 2, en och en halv miljoner kilometer (!) från Jorden.

En liten reva i den tunna solskölden upptäcktes när ”origamin” testades. Därtill sträcktes inte alla kablar ut så som de ska. Då är det dags att analysera och lösa problem. Det är inte värt risken att sända teleskopet om man inte med en intill sanning gränsande sannolikhet kan säga att teleskopet beter sig som det ska när det sedan är på plats.

2018:

Hur som helst – tittar man på diagrammet överst och, på ett ungefär, drar en trendlinje för tidsplaneringen är det inte långt ifrån 2021 som den linjen skär nollan och det är dags för launch.

2021:

Ser vi på uppskattningarna för tiden till uppskjutningen av JWST ser vi att man hållit sig något optimistiskt, men blott moderat, hyfsat linjärt, de senaste tio åren. Och – handen på hjärtat – är vi alla innerst inne glada över att man testat allt till det yttersta och gjort alla förbättringar man över huvud taget kommit på att man kunnat. Och att man gjort detta så länge teleskopet är på Jorden.

Det finns ingen som helst möjlighet att göra något när teleskopet väl nått sin utsiktspunkt: Lagrangepunkt 2. där den ska följa Jorden i dess bara kring Solen. Rymdteleskopet Hubble ligger i omloppsbana kring Jorden, drygt 500 km över Jordens yta. L2 ligger närmare 3000 gånger så långt bort.


Jan

Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång. 

3 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s