När kommer James Webb Space Telescope ut i rymden?

Uppskjutningen av (NASA/ESA/CSA)’s James Webb Space Telescope har blivit uppskjuten så pass många gånger att det är dags att skaffa sig en överblick – att rita en graf.

Budget_and_launch
Kostnadsberäkningar har gjorts vid de tillfällen det finns en punkt på den röda kurvan. Enheten i det fallet är tusen miljoner USD. Den blå kurvan visar hur långt fram i tiden uppskjutningen planeras. En liten isblå kvadrat indikerar ny prognos. Där det är en vertikal rektangel har man gjort garderingar.

Projektet började oficiellt 1996 under namnet NGST, Next Generation Space Telescope, men fick nytt namn 2002, för att hedra James E. Webb. Budgeten var i början blygsam jämfört med hur den ser ut nu. Det är mycket oförutsett man råkar ut för när man tillverkar något som aldrig tillverkats förr, och JWST är definitivt något alldeles nytt.

Dit JWST är på väg kan ingen människa ta sig. När rymdteleskopet Hubble sändes iväg och man upptäckte att teleskopet var ”närsynt” fanns fortfarande NASA’s rymdfärjor i trafik,  och man kunde ta sig till teleskopet och reparera det. Nu lever Hubble på lånad tid. Inga reparationer kan längre göras eftersom ingen kan ta sig dit för tillfället. Tänk då på att Hubble susar runt jorden, mindre än 600 km från jordytan. JWST ska placeras i Lagrangepunkt 2, en och en halv miljoner kilometer (!) från Jorden.

En liten reva i den tunna solskölden upptäcktes när ”origamin” testades. Därtill sträcktes inte alla kablar ut så som de ska. Då är det dags att analysera och lösa problem. Det är inte värt risken att sända teleskopet om man inte med en intill sanning gränsande sannolikhet kan säga att teleskopet beter sig som det ska när det sedan är på plats.

Hur som helst – tittar man på diagrammet överst och, på ett ungefär, drar en trendlinje för tidsplaneringen är det inte långt ifrån 2021 som den linjen skär nollan och det är dags för launch.

 


JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång. 

2 Comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s