Proportioner – vår egen planet

Det är inte lätt att skapa sig en helhetsbild av den skog man för tillfället står i. Har man däremot möjlighet att se skogen på avstånd får man en bättre överblick. De få människor som haft möjligheten att betrakta jorden på avstånd har alla varit starkt berörda av åsynen av den känsliga tunna hinna som utgör jordens atmosfär.

När man sitter i ett flygplan drygt 10000m över jordytan har man merparten av atmosfären under sig. Troposfären, den del av atmosfären som innehåller 75% av den totala atmosfärens massa, når upp till en höjd av 16-18 kilometer nära ekvatorn men bara till knappa 10 kilometers höjd nära polerna.

Jorden har en medelradie på 6371 km. Anta för enkelhetens skull att 3/4 av alla atomer i atmosfären finns på en höjd under 13 km, under 13000 m. Det betyder att detta för oss livsviktiga skikt av det vi kallar luft motsvarar 0,2% av jordens radie. Tar man en ”normalstor” jordglob med en diameter på 30 cm motsvarar troposfären ett lager om 0,3 mm kring jorden, mindre än tre kopieringspapper tjockt.

Sammansättningen av det vi kallar luft är, frånsett en varierande mängd vattenånga, i stort sett 80% kväve och 20% syre. Ser vi noggrannare är kvävehalten drygt 78% och syrehalten knappt 21%. Den tredje vanligaste gasen i luft är argon med drygt 0,9%. Koldioxiden är nummer fyra med sina, för tillfället, 0,04% eller 400 ppm, parts per million.

Hur rund är då vår jord? Bortsett från att den – likt en snurrande vattenballong – är lite tillplattad vid polerna är den jämn och fin. Chomolungma, eller Mount Everest, har en höjd över havet på 8848 m. Sätter vi det i relation till jordens radie kommer vi fram till att världens högsta berg motsvarar 0,14% av jordens radie. Den största grop vi har i jordytan är Marianergraven. Dess djup är drygt 11 km vilket utgör 0,17% av jordens radie. Världshavens medeldjup är drygt 4000 m. Dessa 4 km motsvarar 0,06% av jordens radie.

I proportion till vår jordglob med 30 cm i diameter är medeldjupet i världshaven i klass med tjockleken på ett kopieringspapper. Ännu tydligare blir det om vi överför det vi räknat här till den största jordglob som kunde blåsas upp i ett klassrum – en med en diameter på tre meter. Då vore medeldjupet i världshaven 1 mm, Mount Everest vore 2 mm högt och troposfären nådde 3 mm ut från jordglobens yta. Slutsatsen måste bli att vårt klot har en hyfsat jämn yta, att vår atmosfär är tunn och att det inte finns mycket vatten på jorden – den stora ytan till trots.