Också cykelsporten kanaliserar svartbrända landskap

Sommaren och hösten 2026 plågas Europa av värme och torka. Hela? Nej. En liten by… ursäkta… Den del av Europa som ligger norr om 55:e breddgraden har varit torr men inte varm. Vi nordbor har måhända saknat värmen men den hetta som drabbat Mellan- och Sydeuropa är betydligt värre att värja sig mot än salkan vi haft här i norr.

I sommar har vi inte sett bränder och hetta blott genom nyheterna. Nu syns bränder i semesterbilder och svartbrända landskap i bilderna som kablas ut från etapplopp på cykel.

Något förändras.

Bild: Unipublic / Cxcling / Antonio Baixauli

Den åttonde september gick den 16:e etappen av årets Vuelta España väster om Sevilla, delvis längs Rio Tinto. Landskapet var på flera ställen svartbränt efter de markbränder som rasat under sommaren.

Första branden, det brunaktiga området i sydväst på bilden nedan, blossade upp i juni. Norr om den i juli. Det stora området som börjat brinna i denna bild från den åttonde augusti skulle inom ett par dagar spänna 40 km från väst till ost.

Bilden hämtad med hjälp av Copernicus Browser. ”False color Urban” som använder band 12 (SWIR), 11 (SWIR) och 4 (rött) är enkel att använda när man söker heta områden. SWIR, short wave infrared, används också i industriella värmekameror för att kartlägga områden med hög värme.

Bilden nedan är tagen den 13:e augusti i år. Fem dygn efter bilden ovan. Här syns hur branden vandrat österut och lagt 40 000 hektar mark i aska. Också denna bild är hämtad från Sentinel-2 genom Copernicus Browser. Här har jag använt den sandwich som, träffande nog, bär namnet ”Wildfires” i menyn. 

Bilden nedan är uppbyggd av data från 7:e september 2026. Här har banden 12 (SWIR), 8a (NIR) och 4 (rött) använts. Band 12, kortvågig infraröd, reagerar starkt på döda växter, band 8a fångar reflekterat ljus från levande växter där fotosyntesen är igång och visas här i grönt.

Gå gärna själv in på Copernicus Browser och pröva egna bandkombinationer för att få fram den information som finns där.


Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Tidigare jobbade jag som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

Jan Holmgård

Lämna en kommentar