I slutet juli och i augusti har man ofta möjlighet att se det vi kallar nattlysande moln från nordiska latituder. När väl Solen accepterad att det är dags att försvinna bakom horisonten är det inte länge till nästa soluppgång. Solen befinner sig alltså inte långt under horisonten. Detta gör att vi en god stund efter solnegången kan se skimrande röda moln vid horisonten. De molnen nås fortfarande av ljuset från Solen även om vi inte längre ser den. Senare på kvällen/natten har även de röda molnen mörknat och himlen tagit en mörkblå ton.
Då är det dags att vända blicken mot himlen i norr för att spana efter de ljusa strimmor som bildar de nattlysande molnen.
Nattlysande moln är inte moln i vanlig bemärkelse. På den höjd de uppenbarar sig finns inte tillräckligt mycket vatten för att forma moln. Merparten av molnen ligger ju lägre än trafikflygets höjd på nära 10 km över jordytan. De nattlysande bildas på höjder kring 80 km över Jordens yta.
Det som händer är att de ”få” vattenmolekyler som finns på de höga höjderna kristaliseras kring stoftpartiklar i en temperatur kallare än -120°C. Stoftpartiklarna är i stort rester meteorider lämnat efter sig, men det kan också vara dammpartiklar som kastats ut i atmosfären i samband med vulkanutbrott. Forskning pågår.

Bäst möjligheter att få syn på nattlysande moln är när solen befinner sig mellan fem och drygt 15 grader under horisonten. Det är där vi finner Solen just den här tiden på året om man befinner sig drygt 60 grader norr om ekvatorn. De nattlysande molnen finns nog hela året och hela dygnet, men det är bara när solljuset träffar iskristallerna på den höga höjden medan det som finns närmare jordytan ligger i skugga som vi kan få syn på dem.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Tidigare jobbade jag som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
Jan Holmgård

