Kometen C/2025 R3 och hur man namnger kometer

C/2025 R3 PanSTARRS upptäcktes 8:e september 2025. I slutet av april 2026 passerade kometen mellan Solen och Jorden. I början av april hade den en ljusstyrka (magnitud 3) som indikerade att den mycket väl kunde ses med blotta ögat. Ljussvaga objekt som befinner sig i riktning nära Solen och ligger i solsystemets plan är svårupptäckta från nordliga breddgrader eftersom Solen inte befinner sig tillräckligt långt under horisonten vid den här årstiden. Det som däremot underlättade i detta fall var att kometens bana inte ligger i solsystemets plan. (Se längre ner på sidan)

Kometens passage i siktlinjen mellan Solen och Jorden sammanföll med en period av stor aktivitet på Solen. Flera X-klass-utbrott noterades och ett flertal stora koronamassutkast gav småningom upphov till polarsken.

Hur benämner man kometer?

Det kan ta tid att klassificera en komet. Först ska man säkerställ att den ljusa punkt man noterar i materialet från ett eller flera teleskop verkligen är en komet. Redan att säkerställa föremålets rörelse kräver flertalet bilder. Därefter tar kartläggningen av kometens bana vid. Resultaten av klassificeringarna kan vi sedan avläsa i kometens officiella namn.

• P/ betecknar en periodisk komet. Det betyder att dess bana antyder att den kommer att återkomma inom 200 år eller att man kunnat bekräfta att just den kometen har observerats passera sitt perihelion (när den är närmast Solen) minst en gång tidigare. 
• C/ betecknar en ickeperiodisk komet. Den har alltså en sådan bana att den knappast observeras igen (inom 200 år).
• X/ betecknar en komet vars omloppsbana inte kan beräknas tillförlitligt.
• D/ betecknar en periodisk komet som försvunnit eller brutits sönder. Här har vi t.ex kometen Shoemaker–Levy 9 (D/1993 F2) som bröts sönder i juli 1992 och kolliderade med Jupiter två år senare. I SOHO’s bildarkiv finns fler sekvenser med kometer som kommit för nära Solen och brutits sönder eller förenats med solsystemets centrum.
• A/ betecknar ett objekt som misstagits för en komet men visat sig vara ett betydligt fastare objekt. Den beteckningen användes för första gången när Oumuamua (A/2017 U1) passerade genom vårt solsystem 2017.
• I/ betecknar ett interstellärt objekt. Beteckningen tillkom 2017 efter att man konstaterat att Oumuamua var ett sådant. 

Efter snedstrecket anges året för kometens upptäckt. Tidpunkten specificeras vidare med en bokstav som anger under vilken halvmånad kometen upptäcktes.  A anger första halvan av januari, B anger andra halvan. C anger första halvan av februari osv. Bokstaven I hoppar man över för att undvika missförstånd. (Alla som fått ett WiFi-lösenord innehållande gemena l,  versala I och ettor, där den vänlige skrivit ner dessa på papper användandes ARIAl förstår problemet)

Talet efter den bokstav som betecknar halvmånaden anger vilken komet i ordningen som upptäcktes under den tidsperioden.

C/2025 R3 betecknar alltså en periodisk komet (C) som upptäcktes 2025 i den första halvan av september (R) och var den tredje i ordningen man upptäckte den halva månaden.

Det kan också finnas mer i namnet. C/2025 R3 följs ofta av Pan-STARRS. Pan-STARRS eller ATLAS är projekt vars uppdrag är att kartlägga objekt som rör sig tillräckligt nära för att avslöja sig. Pann-STARRS är förkortning av Panoramic Survey Telescope and Rapid Response System och inkluderar flera teleskop på Hawaii. 

ATLAS är ett annat projekt som återkommer i samband med kometer.  Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System inkluderar fem teleskop på Hawaii och har som huvuduppdrag att varna för jordnära objekt som inom kort kan komma att kollidera med Jorden.

Sen har vi upptäckarnas namn som också kan följa kometens namn. Här förtjänar 67P/Churyunov-Gerasimenko sitt omnämnande. Det var den första komet som fick besök av en rymdsond utsänd från Jorden. 

---