Brandäsong

När man vill förstå kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och betrakta händelserna på håll. Copernicus Browser har utvecklats till ett både enkelt och väl fungernande verktyg som ger var och en möjlighet att skapa sig en överblick över de stora skeenden som formar vår planet.

Peter Englund skriver i förordet till ”Stridens skönhet och sorg” att ”Detta är en bok om första världskriget, men det är inte en bok om vad det var – alltså om dess orsaker, förlopp, slut och följder – utan fastmer en bok om hur det var.” Här gör vi tvärt om. Vi lämnar de nog så viktiga dramatiska bilderna inifrån den skräckfyllda frustration som närbilder förmedlar. Vi akapar i stället en överblick.

I bilden ovan anar vi utgående från röken att det finns flera stora brandhärdar. Skalan på bilden finns nere i vänstra hörnet och kan ge oss en uppfattning om storleken på bränderna. Men genom att blanda in infrarött i bilden kan vi se var det är hett. 

Bilden nedan täcker samma område, samma tid, som bilden ovan men den är uppbyggd av våglängder vi inte kan se med de sensorer vi har i ansiktet. Band 12 och 11 visar kortvågig infraröd strålning på 2190 respektive 1610 nanometer. De längre våglängderna går också lättare genom moln och rök och ger oss en bild av var hettan finns.

Ovan ger också en uppfattning om hur satellitbilder byggs upp av strängar. En sträng är den ”remsa” som fångats av satellitens sensorer under en och samma passage. En mer detaljerad bild av Jordens yta skulle innebära en smalare sträng vilket i sin tur skulle kräva betydligt fler passager för att täcka ett visst område i sin helhet. Kompromisser, kompromisser.

Animationen ovan får gälla rent allmänt för satelliter som observerar Jorden.

En inzoomning på en av brandhärdarna i det aktuella området ger en möjlighet att mäta områdets storlek. Det är något som är viktigt för att få perspektiv på det hela. Här brinner, eller har nyss brunnit, ett område på drygt 50 kvadratkilometer, 5000 hektar.

Växlar vi upp resonemanget är detta ett redskap för bildning och demokrati. Inte bara för att det är gratis för var och en att registrera sig och börja ”se sig omkring”. Det är både lärorikt och beroendeframkallande. De data som samlats in och som samlas in nu ger framtidens beslutsfattare underlag för prioriteringar i en föränderlig värld. De bränder vi sett under de senaste åren har visat att vårt sätt att hantera marken också har ekonomiska konsekvenser. Att beslutsfattare på absolut högsta nivå nu vill ”slimma” budgeten genom att stänga ner forskning och tjänster kring klimat och miljö är definitivt ett hot mot demokrati och goda beslut. Det är långt mer än en skakning på nedre däck.

---