63 ½ grader norr om ekvatorn hör det hin till att studera natthimlen sommartid. I slutet av juli glider vi in i säsong för att studera nattlysande moln, men att få syn på en komet med solens strålar 35 km över huvudet är helt enkelt inte möjligt. Däremot är det möjligt att, trots coronarestriktionerna, ta sig söderut; Till Helsingfors, 60°N.br.
När klockan passerat midnatt var det dags att lämna den mjuka hotellbädden och låta sig omslutas av ljumma(!) sommarnattsvindar. I norr var det fortfarande för ljust för att leta komet men i söder lyste Jupiter som en gatlykta. Saturnus rymdes fint i samma bild. I och för sig är de inte särskilt imponerande i en liten bild, men tänker man på vilka jättar man iakttar formas värdet i tankarna. Därtill motiverar den utsikten till att se till att teleskopen är klara att användas.
Det är alltid spännande när nån himlakropp vi inte visste fanns kommer på besök. Den 27’e mars 2020 upptäcktes ett tidigare okänt objekt genom NASA’s uppdrag ”NEOWISE”. Det var den tredje upptäckten (betecknas naturligt nog med en 3’a) i senare halvan av mars (bokstaven ‘F’ enligt halvmånadskalendern). Den sista mars kunde objektet klassificeras som komet. En icke-periodisk sådan (Betecknas ‘C’).
Då har vi benat ut kometens officiella namn C/2020 f3.
Rymdteleskopet WISE (Wide-field Infrared Survey Explorer) skjöts upp dagen efter Lucia 2009 och skulle undersöka världsrymden – åt alla håll. Det uppdraget var klart 2011 och satelliten/rymdteleskopet försattes i viloläge. 2013 väckte man teleskopet med ett nytt uppdrag med fokus på jordnära objekt, NEO (Near Earth Objects). Uppdraget, NEOWISE, är i full gång och härifrån fick vi också ”trivialnamnet” på kometen: Neowise.
Kring 01:00 var det dags att spana in kometen. Nånstans i tankarna slåss drömmarna om ett närmast skrämmande ljusfenomen med de realistiska planerna att få se så mycket av kometen att man m.h.a. dess svans skilja sig från de övriga himlakropparna åt samma håll.
Ändå – Det enda som, i kometens riktning snett ”över” Solen, syntes med blotta ögat från min utvalda observationsplats var de fyra ljusstarkaste stjärnorna i Karlavagnen och Capella. Men det räckte till för att ange riktning och höjd i vilken kameran skulle riktas.
En kikare hade i och för sig varit underbar att ha.
Det som ofta hindrar observationer från Norden är att många spännande objekt ligger under horisonten. ”Neowise”, däremot är i skrivande stund ständigt över horisonten ur nordiskt nordligt perspektiv. Lite som med norrsken sommartid. Det finns där, men de syns inte.
Den 23’e juli befinner sig C/2020 f3 Neowise närmast Jorden i sin bana. Avståndet mellan Jorden och kometen är då 0,69 AU, 69% av medelavståndet mellan Solen och Jorden.
Bilderna i detta inlägg, förutom NASA’s då, är tagna rakt av. Den enda bearbetningen består i att plocka ihop två exponeringar till en bild. En exponering där himlen är ungefär så ljus som den uppfattades vid fotograferingstillfället. Den andra är mindre belyst för att ge Helsingfors domkyrka, Storkyrkan. Utan den åtgärden hade fasadbelysningen på de vita väggarna frätt ut allt till en vit fläck. Man fårjobba för att få en bild som ser ut så som man uppfattade det hela i fotograferingsögonblicket.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, Rymdambassadör för Nordic ESERO samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i framgångsberättelser.
edugalaxen.com 