Flatgalaksekonspirasjonen – 1/2

Det er, faktisk, flate objekter i verdensrommet.
Det er, faktisk, et viktig spørsmål om hvor flat hele universet er.
Jeg skal medgi at jeg hadde ingen forventning om at noen skulle tenke på universet her for å begynne med. Flat er, for eksempel, en pizza:

Han starter med en kule i hånda og lager en fin skive av deig etter hvert. Han gjør dette gjennom å rotere deigen så raskt han klarer. Hva hvis jeg nå hadde skrevet at det er slik spiralgalakser oppstår også?
Det hadde vært feil, men også litt riktig.

Der er jo ikke akkurat slik en spiralgalakse oppstår, men det finnes et element av dette her, som kan være litt interessant å ta med seg: en spiralgalakse oppstår når en blob med materie roterer fort nok til å bli forholdsvis flat.
Det er interessant å tenke på at spiralarmene er ganske flate og tynne, men i galakser er det et sted der materien ikke flater ut på samme måte. Denne ligger i senteret til galaksen og er ganske lignende i form en elliptisk galakse, om da mindre. Denne ellipsoiden bygger seg opp rundt et såkalt supermassivt svart hull—ikke spør. Bare klikk på linken og få litt perspektive på livet, universet og alt og sånt…
Det er forresten slik at det ofte kan se ut som det er to staver som stikker ut fra senteret i en slik galakse, men nei, hvorfor det skal være slik er ikke så hundre prosent sikkert ennå. Det som derimot ser ut til å være ganske så sikker er at det finnes veldig mange forskjellige former for galakser, store og små, ellipsoider og spiraler, og mange andre former.
Så, for alle praktiske kommunikasjonsformål holder det å si at en spiralgalakse er “flat”. Og grunnen til det er altså fysikk, ikke noe annet. Det er ingen mystiske historier som er knyttet til dette, ingen konspirasjoner, ingenting. Det er rett og slett fysikk, som de allerfleste får høre om i skolen uten å nødvendigvis ha forutsetning til å forstå det hundre prosent: Rotasjonsmekanikk i tre dimensjoner.
Og det fikk meg til å tenke litt: Hva hvis jorda hadde snudd seg det hakke raskere? Jeg skrev til Jan, som jeg pleier når jeg får slike tanker og, selvsagt, hadde han noe interessant å tilføye.
Om Jorden skulle rotera rejält mycket fortare skulle en hel del av det vi finner naturligt förändras radikalt. Redan så som Jorden roterar nu, något mer än ett varv per dygn, är vår hemplanet tillplattad vid polerna. Jordens radie vid ekvatorn är 6 378 km. Polradien är kring 20 km kortare. Det gör redan nu att en baddare på att stöta kula kan få iväg sitt tävlingsredskap ett tiotal centimeter längre på en arena nära ekvatorn än på en grusplan Svalbard.
Begreppet “nedåt” är rätt spännande. Det är något man inte tänker på. Tappar jag en vas slår den i golvet inom en halv sekund. Men – Är riktningen mot golvet?
Det är rätt sällan man i vardagen tänker på att “nedåt” är i riktning mot Jordens massmedelpunkt. Om man däremot räknar är det behändigt att kunna beräkna Jordens gravitation som en vektor mot en enda infinitesmal punkt i planetens mitt.
Skulle Jorden vara platt, men rotera så som den gör nu skulle en person som befinner sig hyfsat nära nordpolen, norr om Polen, kunna stå nära 90º mot marken. Längre ut från Jordens mitt skulle gravitationen, som ju är i riktning mot himlakroppens massmedelpunkt, göra att människorna upplever samma känsla som om de gick runt i en skate-grop.

De som planerar en tur till den yttre isväggen (Antarktis?) på en platt Jord kommer att vara tvungna att använda sig av alpin utrustning den sista biten. Redan på väg mot Sydamerika eller Australien skulle gravitationen mot Jordens mitt göra att det hela börjar se lustigt ut. Jämför damen som tappar varorna ur påsen. I “skålen” känns det naturligt men på en platt Jord ser det definitivt ovant ut. I synnerhet som varorna skulle dansa iväg längs marken i riktning mot – Jordens massmedelpunkt.
Det är förresten så som himlakropparna blir runda. Allt löst, som allt från början är, dansar iväg mot stoftmolnets massmedelpunkt, sen mot himlakroppens massmedelpunkt. Är kroppen tillräckligt stor gör gravitationen kroppen rund. Närmare bestämt sfärisk. Till och med lilla Pluto är rund! Men…

Fortsettelsen følger.