Hur definierar man vårens ankomst?
Vill man vara noggrann i sitt språkbruk kan man inte säga att våren kommit förrän efteråt. Detta på grund av att ”våren” infaller den första dagen under en period på sju dagar under vilka temperaturen är mer än 0°C men understiger 10°C och som infinner sig under en period då temperaturen rent allmänt är stigande.
– ”Idag är det vår!”
– ”Kanske det. Om en vecka vet vi!”
Hur som helst är våren kanske den mest efterlängtade årstiden i Norden. Nedan presenteras våren på Karlö under maj 2018. Bilderna är tagna av Sentinel-2, band 8, 4 och 3. De våglängder växterna allra minst vill ha när de växer visas här i rött. Ju mer intensivt rött du ser, desto mer frodas växtligheten.
Karlö ligger på 65°00’52.4″N och 24°43’10.1″E, utanför Uleåborg i Finland. Den första maj höll isen ännu ön i ett stadigt grepp. 11.5 ser vi bara några drivande isflak öster om ön. De tre övriga bilderna är tagna 14e, 19e och 26e maj.
Huruvida våren kom tidigt eller sent, var utdragen eller snabb, diskuteras varje år. Nu har vi fått redskap som åtminstone klart visar islossning och växtkraft. Gå gärna in på Sentinel Hub Playground och se hur det såg ut under våren 2016 och 2017 också. Längre än så har vi inte haft dessa fantastiska ”ögon i skyn”.
Hur våren upplevs är däremot en subjektiv upplevelse – inte en vetenskaplig metod.
Våren 2016 var, åtminstone i Finland, synnerligen varm. När detta skrivs är det fortfarande årets femte månad som ligger framme i kalendern. Varmt och vackert är det. Professor Österbacka vid Åbo Akademi konstaterade att ”Tiden mellan hägg och syren varade exakt tre dagar i Åbo”, och enligt ett gammalt ordspråk är sommaren som bäst just då.
Följande nedslag i våren är i Vättern.
Första bilden i bildspelet över Visingsö o Gränna (bl.a.) är inte den med mest snö. Det är den i vilken man kan ana en sol som står lågt över horisonten. Den visar att trakten var helt snöfri 27e januari. Endast lite is syns på de minsta vattendragen. 16e mars var det full snövinter och en del snö låg kvar ännu 2a april. 12e april är egentligen, enligt SMHI, den enda vårbilden i bildspelet. Att det då fortfarande ligger is på Alvasjön och de andra mindre sjöarna visar att våren kom med kraft när den kom. I ett område strax nordost om Vättern kom sommaren 2018 redan 18:e maj.
De två sista bilderna i bildspelet är tagna 7e respektive 20e maj. Då lyser området ”rött” av grönska. (Tänk att en sådan mening skulle skrivas). ”Slingorna” vi ser i vattnet kring Visingsö är fytoplankton, växtplankton eller planktonalger.
Hur stor del av all fotosyntes som sker på Jorden sker just i fytoplankton?
Alla bilder i detta inlägg är tagna av ESA-byggda jordobservationssatelliterna Sentinel-2. De har fångats med hjälp av Sentinel Hub Playground.
Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, resursperson på skolresurs.fi. samt rymdambassadör för Nordic ESERO.
Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.
edugalaxen.com 