Projekt ”Apollo” lyfter lärandet över (ämnes)gränser

Stora, långsiktiga, projekt kräver mod och engagemang. Rikligt av bådadera finns det i Petalax där lärare och elever, från högstadiet och gymnasiet, startat en trestegsraket med sikte på Cape Canaveral i juli 2019 och 50-års-jubiléet av Neil Armstrongs och ”Buzz” Aldrins landning på Månen.

Petalax_01
Briefing inför onsdagseftermiddagens jobbpass.

När jag, efter ordinarie skoldags slut, stiger in i Petalax högstadiums matsal sitter närmare 50 elever, från båge högstadiet och gymnasiet, och äter ett mellanmål inför eftermiddagens projektarbete. Tio minuter före utsatt tid är matsalen tom. Ivern är påtaglig och effektiviteten i arbetet är imponerande. En viktig del av första steget är att bygga sonder av CanSat-typ. Vid det tredje tillfället, 21.3.2018, var lödningsarbetet redan färdigt på flera sonder, och när den eftermiddagen var slut hade de flesta grupperna hunnit testa sensorerna i sina byggen.

Petalax_02
Anton, ”Armstrong” Lindberg och en grupp elever synar ett kretskort som fått sina komponenter och bara väntar på energin.

Under april kommer sonderna att testas vidare. De kan ju komma att utsättas för rätt tuff behandling, dels i form av ryck och slag och dels av låga temperaturer. Därtill ska bland annat linor, fallskärmar och kommunikation testas.

Petalax_04
Fallskärmarna är en viktig del av varje sond som släpps mot jordytan. Är fallhastigheten för låg driver den iväg med vinden. Å andra sidan riskerar den slås i bitar, eller ställa till med skada, ifall fallhastigheten är för hög.

Det första steget tar höjd i och med att sonderna sänds upp med ballonger från Söderfjärden, strax söder om Vasa där astronomiklubben ”Andromeda” har sin hemvist, Meteorian. Ballongsläppet kommer att ske under en helg i maj. Under en helg finns det mera tid till eftersök. Möjligheterna till frivilliga vid behov är också större under helger.

I höst startar sedan det andra steget. Då hålls i högstadiet mindre temaområden med rymdtema i de flesta ämnen. I gymnasiet erbjuds två tillämpade kurser med rymdtema. Bakgrunden till rymdkapplöpningen, rymdforskningen nu och framöver, förbränningsteknik och tyngdkraft är några temaområden. Därtill ska de data som samlades in genom CanSat-sonderna behandlas och tolkas.

Petalax_03
Sonden sänder. Det som återstår är att kalibrera beräkningarna och att förbereda för lättast möjliga sammanställning av resultaten.

Under våren 2019 ordnas en där deltagarna får bekanta sig med de fysiska kraven på en astronaut. Då tränar man enligt ett skräddarsytt program som också innehåller simulerad tyngdlöshet, och precis som hos de stora organisationerna sker det i vatten.

De som spenderar sitt andra år i gymnasiet nu, när projektet kört igång, har utdimitterats från gymnasiet och söker eventuellt bostad på kommande studieort när tredje steget tänds. Därav har det fallit sig helt naturligt att det hela är ett samarbetsprojekt mellan grundskola och gymnasium. De som deltar i steg tre, resan till Florida, har en fantastisk resa att se fram emot. Kennedy Space Station lär vara fantastiskt. Därtill tycks det finnas mer sevärt i trakten, av resplanerna att döma.

De ansvariga lärarna för projektet är Henrik ”Gagarin” Smulter, Anton ”Armstrong” Lindholm och André ”Skywalker” Forsman.

Följ Apolloprojektet också på deras blogg.

 


JanJan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång. 

2 kommentarer

Lämna en kommentar