Måndag, nionde maj 2016, kommer den innersta av planeterna i vårt solsystem, Merkurius, att passera mellan oss och solen. Denna Merkuriuspassage kommer att vara synlig så gott som i sin helhet från länderna i Norden. Eftersom Merkurius har en betydligt kortare omloppstid kring solen jämfört med Venus är också dess passager vanligare. Den kommande Merkuriuspassagen är den tredje i ordningen detta århundrade och det kommer att ske 11 till innan vi går in i 2100-talet.
I Finland ses Merkuriuspassagen 14:12-21:40. Vill man se hela passagen bör man ta sig en bit norrut från Helsingfors – alternativt västerut eftersom solen i Helsingfors går ned just när Merkurius är på väg ”ut”. I övriga Norden gäller, i stort sett, 13:12-20:40. Lokala tider för Merkuriuspassagen på andra platser fås via denna länk.
Merkurius är liten i jämförelse med Venus. Avståndet till Merkurius är därtill större än avståndet till Venus. Detta betyder att den siluett Merkurius syns som mot solen är betydligt mindre än Venus’ siluett.
Merkuriuspassagen har inte haft samma stora betydelse som Venuspassagen. Den senare användes 1761 och 1769 för att bestämma avstånden i vårt solsystem. Man kan, genom noggranna iakttagelser, också använda Merkuriuspassagen för att mäta avstånd. Dock gör den mindre parallaxen, jämfört med Venuspassager, det svårare att göra exakta beräkningar. Vill man göra beräkningar behöver man iakttagelser med noggranna tidsangivelser från ett annat ställe på jorden – gärna så långt borta som möjligt. ESA har uppmanat skolor som vill skapa ett evenemang kring händelsen att sända in data. I utbyte får man sedan data från andra iakttagare och kan göra beräkningar.
Ifall man vill vara med och göra iakttagelser och beräkningar är det viktigt att uppge så exakt tid som möjligt för den tidpunkt Merkurius nuddar vid solskivan (1) och när den är helt inne framför solen (2). Varje sekund räknas! På samma sätt bör man ange tidpunkter för när Merkurius nuddar vid solens kant på väg ut och när Merkurius är helt borta från solskivan.
Det enklaste sättet att följa med Merkuriuspassagen är att se den genom ett teleskop försett med solfilter. Man kan också med hjälp av teleskop eller kikare projicera en bild på ett vitt papper eller en vit skiva. I så fall är det viktigt att få skuggat bort ströljuset runtom, till exempel genom att låta teleskopet eller kikaren gå igenom en skuggande skiva.
Skisser på detta finns på Himmelkalenderen och på ESA’s sida.
edugalaxen.com 