Skall man ge en korrekt bild av 2015 bör man ge ut ett band av böcker. Däremot är det fullt tillåtet att på en blogg endast beskriva de allra vackraste och mest intressanta händelserna. Därtill är det fullt tillåtet att vara subjektiv.
Vårt solsystem har blivit än bättre kartlagt under 2015. Rosetta följer fortsättningsvis med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, sniffandes kartläggande de ämnen som frigörs. Philae vaknade också till för några ögonblick när kometen närmade sig perihelion. Det finns ännu en hel del data i Philaes interna minne som det vore fantastiskt att få ta del av. Försöken fortsätter. Än är inte alla idéer prövade. Hur som hest utökar Rosetta fortsättningsvis vår kunskap om vårt solsystem och dess historia. Kometerna är en nyckel till den historien.
Under sommaren fick vi följa med NASA’s New Horizons när den närmade sig Pluto. Den bästa bild vi hade av den dvärgplaneten ännu i början av 2015 var en – som vi tyckte då – en fantastisk bild tagen av rymdteleskopet Hubble. NASA visade inte bara dvärgplaneten Pluto utan beskrev också förhållandena som råder längre ut i vårt solsystem. Genom Pluto Time kan se när ljuset på den plats man befinner sig nästa gång motsvarar ljuset på Pluto. Dagliga filmklipp byggde upp förväntningarna. Trots detta var överraskningarna många och fascinationen stor när de första ”närbilderna” på Pluto kablades ut. Än en gång fick vi erfara att det vi visste var lite och därtill befläckat med felaktigheter. Kom dock ihåg att det bästa vi har hittills är en förbiflygning i en hastighet om 14 km/s på ett avstånd av 12500 km från dvärgplaneten.
Under 2015 har möjligheter beträffande framtida bemannade rymdfärder gått raskt framåt. I början av året testades ESA’s IXV, en liten farkost som ska kunna landa kontrollerat på vatten. I slutet av året lyckades SpaceX landa första steget av sin Falcon 9 på land, stående. Därtill har bemannade rymdfärder tagit ett steg framåt i och med att ESA’s servicemodul till NASA’s Orion kapsel sändes till USA för att förberedas för samtest.
Ska det bli möjligt att göra längre bemannade färder i vårt solsystem bör matfrågan lösas. Under 2015 har världens, hittills, mest vetenskapliga måltd intagits. Försök har gjorts med odlingar ombord på internationella rymdstationen, ISS. Det är en hel del annorlunda att odla under mikrogravitionella förhållanden jämfört med att odla där vattnet rinner neråt och bladen växer uppåt.
Under året firade NASA’s och ESA’s gemensamma satellit, SOHO, 20 år. Under dessa 20 år har satelliten hållit öga på solen och gett oss bilder över det som skett på solen och i dess närhet. SOHO tillsammans med ACE, som kontinuerligt gör mätningar i solvinden, sänder betydelsefulla data från Lagrangepunkt 1 -vår utpost mot det inre av vårt solsystem. Numera finns också NASA’s/NOAA’s DSCOVR i samma punkt för att småningom ta över efter ACE och utveckla dataleveranserna beträffande solvinden. DSCOVR har också en kamera vänd mot jorden. Eftersom satelliten alltid finns mellan jorden och solen kan den alltid ta bilder av en solbelyst jord. Därtill, i och med att avståndet till jorden är 1,5 miljoner kilometer, får syns sgs halva jorden i en och samma bild. Därtill kan man givetvis också se månen passera mellan jorden och DSCOVR. Värt att notera att det då är den sida av månen som alltid är vänd bort från oss som syns på bild.
I skrivande stund är också LISA Pathfinder på väg till L1 för att förbereda och utreda möjligheter att mäta gravitationsvågor. Dessa vågor bär med sig information om dramatiska händelser i vårt universum som exempelvis supernovaexplosioner. Gravitiationsvågor hindras inte av damm och stoft som ljuset gör.
ESA’s jordövervakningsprogram ”Copernicus” har visat framfötterna under 2015. Radarsatelliten Sentinel-1A kunde bland annat ge en översiktsbild av hur marken förändrats efter att Nepal drabbats av en jordbävning i slutet av april. Genom att jämföra mätningar före och efter jordbävningen kunde man se var jordytan höjts, var den sjunkit och hur den rörts i sidled.
Data från Sentinel-1 ger också en god bild av förändringarna i jordens glaciärer, något som varit synnerligen aktuellt under 2015.
23:e juni sköts Sentinel-2A upp från Europas rymdbas i Kourou. Sentinel-2 är designad för att hålla ett öga på jordens vegetation och biomassa. När Sentinel 2-B är uppe i slutet av 2016 kommer vi att kunna få en ny global bild av jordens vegetation var femte dag. Man kan med fog säga att jordobservationerna har gått från att vara lokala till att vara globala.
Edugalaxen som blogg då? Vad har hänt här?
Bloggen har haft över 10 000 besök under året. Det som lästs klart mest är artiklarna kring solförmörkelsen i mars och månförmörkelsen i september. Artiklar om Nordic ESERO’s kurser för lärare har också lästs flitigt. Må nästa år bli ett intressant rymdår!
edugalaxen.com 
2 kommentarer