Enligt aktuell plan lyfter, för första gången på drygt 53 år, astronauter för en färd längre ut än LEO den 1:a april 2026 kl 22:24 UTC. M.a.o. den 2:a april 00:24 CET eller 01:24 EET.
Den första april klockan 16:50 UTC (18:50 CET, 19:50 EET) inleds NASA‘s direktsändning från Kennedy Space Center i Florida. Vill du ägna mer av dagen åt Artemis II inleds en direktsändning kring projektet redan 11:45 UTC. Den hittar du via NASA’s ingångssida.
Gå också gärna in på SVT Play om du har möjlighet till det. Där håller Victoria Dyring, Eleonora Svanberg och Ulrika Engström er informerade om händelserna på andra sidan Atlanten och över våra huvuden (nästan). Ni får hälsa på hos Astronomisk Ungdom och Marcus Wandt, Christer Fuglesang samt Ulf Danielsson bidrar med hälsningar. Eleonora Svanberg berättar mer om sändningen på Instagram.
Den europeiska rymdorganisationen ESA är i allra högsta grad delaktig i projektet. Direkt under ORION-kapseln finns den Europeiska Servicemodulen laddad med bland annat 8,6 ton drivmedel, 240 kg dricksvatten, 90 kg syre och 30 kg kväve. ESA sänder också live under uppskjutningen.
I videon nedan får du mer information om, framför allt, den Europeiska Servicemodulen som ska föra astronauterna kring Månen och tillbaka – vid liv.
I grafiken nedan ser du hur hela färden till Månen – tur och retur – ska ske. Det besvärliga med att få något att färdas så att det inte dimper tillbaka ner på Jorden är att det krävs att flykthastigheten uppnås. 11,2 km/s. För det krävs bränsle. Tyngre farkost kräver mer bränsle vilket i sin tur gör farkosten tyngre. De två varven kring Jorden Orion med servicemodul kommer att hjälpa till att accelerera farkosten.
När det under senare Artemisprojekt blir dags att landa på Månen och återvända därifrån är det gott att veta att flykthastigheten från Månen är ”bara” 2,4 km/s.
Mer om den Europeiska Servicemodulen finns här.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Tidigare jobbade jag som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
Jan Holmgård
edugalaxen.com 