Varför CanSat?¹

”Kom ihåg att vi i juryn inte bara ska bedöma ert arbete. Vi är lika mycket era coacher. Var öppna med era bekymmer. Då har vi möjlighet att hjälpa till. Tillsammans har vi större möjligheter att hitta lösning på problem som uppkommer. Det är så man gör för att gå framåt.”

Ungefär så sa Samuli Nyman under invigningen av 2025 års upplaga av ESERO Finlands CanSat competitio i Vasa. Samuli vet vad han pratar om. Han är aktiv diplomingenjör inom rymdteknik och torde vara en av några få som har ett ”cleanroom” hemma.

Samuli Nyman i Wasa Innovation Center i samband med CanSat competition 2023

Ett CanSat-uppdrag består av flera komponenter. 

  • Själva CanSat:en ska ha storlek som en läskburk (1/3 l) och en massa på 300-350g. Invändigt finns en hel del elektronik så som datakontroller, sensorer och utrustning för telemetri. M.a.o. i princip sånt som också finns i en satellit i omloppsbana. Här är också ursprunget till namnet: Can – Sat.
  • Primary mission, det obligatoriska uppdraget, är att mäta temperatur och lufttryck, beräkna höjden över startplattan utgående från dessa mätvärden och sedan genom telemetri sända ner uppgifterna till en markstation.
  • Secondary mission är ett uppdrag som deltagarna själva får utforma. Det enda som begränsar är storlek, massa och budget (max 500€)
  • Lagen ska också nå ut till allmänheten med sina arbeten. Detta sker ofta genom sociala medier, webbsidor och lokalpress men också genom att förevisa och berätta om sitt arbete i skolor.

Bedömningen baserar sig dels på hur väl satelliten fungerar tekniskt och hur väl de satt sig in i dess tekniska funktioner och dels på hur väl de utformat och genomfört sitt vetenskapliga uppdrag. Deras outreach finns också med i bedömningen. Mer info finns på ESERO Finlands sida.

Ett CanSat-projekt innehåller de moment som också finns i ett verkligt uppdrag i rymden. Det ska finnas en intressant tanke bakom projektet och de potentiella resultaten bör vara så pass stor att idén stöds också av andra än de som är direkt involverade. Det finns en budget. Det finns en deadline.

Det säger sig självt att ett CanSat-projekt tar tid. Kring 16 timmar vaken tid per dygn är vi alla tilldelade. Elever med visioner och ambitioner sätter redan en stor del av den tiden på sina studier. Också i detta fall är det bra att även budgetera tiden. Gärna i ett cirkeldiagram. Där fråntas man möjligheten att tro att man kan sätta till något utan att ta bort något från någon annan sektor.

Lyfter man in ett CanSat-projekt i studiesektorn tvingas man endera reducera något annat i den sektorn. Alternativt kan man låta studiesektorn ta större utrymme i den dagliga aktiva tiden. Då är det onekligen något annat som får ge vika.

Vågar du?

 

¹En helt oblyg rubrik som gärna får föra tankarna till en bok av Alf Ross


Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

1 kommentar

  1. Pingback: Därför CanSat

Lämna en kommentar