Videoklippet från Firefly Aerospace visar vyn från ”Blue Ghost Mission 1” när farkostan under sin tredje orbitalmanöver inrättade sig i en låg omloppsbana kring Månen. Uppspelningshastigheten på videon är tio gånger inspelningshastigheten, vilket i sig kan göra det svårare att uppskatta proportionerna i det vi ser. (OBS! Med ”uppskatta” avses ”göra uppskattning”. Givetvis kan man uppskatta att vi får se en filmsekvens från Månens baksida utan att göra uppskattningar, men …)
Hur stor är Månen? Hur fort ska en farkost röra sig för att hållas kvar i bana kring Månen?
Hur såg Månen ut ur vårt (Jordbornas) perspektiv den 24:e februari 2025 när videon ovan spelades in? Lätt kollat via t.ex. Stellarium. Nån kanske minns att det var fullmåne ett par veckor innan. Då är den nära ”ny” när detta filmas. Då är det alltså den bortre sidan av Månen vi ser här. Intressant det också.
Tillbaka till frågorna: Månen har en massa på 7,35•10^22 kg (73,5 triljarder kilogram), vilket är 1,23% av Jordens massa. Månens medelradie är 1737 km, eller 27,3% av Jordens medelradie.
Följande formler är användbara:
“G” är Gravitationskonstanten, 6,67·10^(-11)N·m²/kg². “M” står för den större kroppens massa, i detta fall Månens men räknar vi omloppsbanor kring Jorden är ”M” Jordens massa. ”r” är omloppsbanans radie.
Farten som en farkost i omloppsbana 100 km ut från Månens yta är drygt 1600 m/s och omloppstiden 7070 sekunder eller knappt 118 minuter. Detta enligt mina beräkningar. Ifall du får andra svar kan du meddela mig så räknar jag om.
Hur kan det komma sig att ISS fullbordar ett varv kring Jorden på drygt 90 minuter medan det tar en farkost nära två timmar att fullborda ett varv kring Månen? Här pratar vi ändå om att farkosten över Månen färdas 100 km över ytan medan ISS befinner sig 400 km över Jordens yta.
Mer utförligt om omloppsbanor finns här.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 