I oktober 2024 kunde vi njuta av kometen C/2023 A3 Tsuchinshan-ATLAS. Givetvis under de klassiska förutsättningarna; Klar himmel, minimalt med ströljus och kalendermässig frihet under rätt tidpunkt på dygnet.
Sen skulle ju kometen hittas också. Det är inte lätt om man inte vet var man ska leta. Trots att man förberett sig och ”vet precis” kan en svag ljuskälla vara svår att få korn på. Så var fallet när jag letade kometen den 17:e oktober. Det var inte helt molnfritt. Månen var full. De stjärnor som skulle guida mig till kometen syntes inte med mina ögon. Å andra sidan är de inte uppdaterade på drygt 60 år. Kameran är det.
Som tur är finns det en uppsjö av källor till spännande bilder av kometer. ESA’s och NASA’s gemensamma rymdteleskop SOHO har uppdraget att hålla Solen under uppsikt. Under teleskopets livstid hittills har också ett rejält antal kometer observerats. En del som observerats på väg att runda Solen har inte kunnat observeras komma ut på andra sidan. M.a.o. har SOHO vid flera tillfällen kunnat observera en komets sista timmar.
Den 7-10 oktober 2024 år passerade C/2023 A3 genom SOHO’s synfält.
Andra sköna källor till visuella stunder av njutning är Daniel López’ bildsidor. T.ex. på instagram.
Sen är det ju det där med att invänta det rätta ögonblicket att ta bilden i. Nåväl, det hade varit och farit en vecka innan. Då trilskades den ömsom sista, ömsom första, förutsättningen av de som listas ovan.
För att få en bra bild är det gott att ha något i förgrunden. Någon vulkan eller katedral fanns inte att tillgå. Jag inväntade det tillfälle när kometen skulle närma sig skogskanten. Det var bara det att när kvällen gått så långt drog diset in och förtog lystern i kometsvansen i det närmaste totalt.
Kometen är hur som helst en kringströvande gäst som har sitt ursprung i Oorts moln. Den upptäcktes i början av 2023, 9:e januari från Zijinshanobservatoriet i Kina och 22:a februari från ATLAS-observatoriet i Sydafrika. 27:e september var den närmast Solen, då på ett avstånd av 0,39 AU. 9:e oktober var dess sken som starkast med en visuell magnitud på -4,9. Vid den tidpunkten var den dock bara 3½ grader från Solen, från Jorden sett, vilket gjorde att den i synnerhet från nordliga breddgrader fortfarande då lysmässigt konkurrerade med Solen.
Den 14:e oktober reste vi ombord på Jorden genom kometens orbitalplan. I samband med detta upptäckte man att C/2023 A3 har en ”antisvans” som är riktad mot Solen. Den syns tydligt på bl.a. denna bild av Daniel López.
Skenet från C/2023 A3 avtar nu i takt med att kometen avlägsnar sig från Solen. Däremot kan man ännu se den en tid eftersom den samtidigt visar sig ”högre på himlen” och därmed hinner mörkret sänka sig innan kometen försvinner under horisonten.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 