Den 27:e augusti 2017 registrerades gravitationsvågor vid LIGO i USA och VIRGO i Italien. Två sekunder därefter noterade rymdteleskopen Integral (ESA) och Fermi (NASA) en gammablixt från samma håll.
Animationen är absolut inte skalenlig. Då skulle vi inte se det minsta i den. Den ger hur som helst en bild av vad en gravitationsvåg gör när den drar genom vårt universum. Källa: LIGO/R. Hurt
För första gången kunde man kombinera mätningar av gravitationsvågor med optisk information och bokstavligen se källan med artificiella ögon. Källan i detta fall befinner sig kring 130 miljoner ljusår bort, så när det brakade loss i NGC 4993 hade dinosaurierna fortfarande 65 miljoner år på sig att äta och förökas.
Denna gång orsakades gravitationsvågorna och gammablixten av två neutronstjärnor som kolliderade. Neutronstjärnor kallas så för att den i princip består av tätt packade neutroner. En typisk sådan kan ha en massa som är 1,4 – 3 gånger så stor som Solens och ha en radie kring tio kilometer.
Anta att vi har en neutronstjärna som den i illustrationen intill. En milliliter av dess inre skulle då ha en massa på drygt 700 miljoner ton.
Det är inga små bowlingklot som rullat på varandra. Förresten skulle ett normalstort bowlingklot ha samma massa som en blykub med kanten 6,4 km ifall det hade samma densitet som en neutronstjärna. Det är inte lätt att förklara hur tunga de är, neutronstjärnorna.
I detsamma kan det vara värt att ta sig en funderare över varför man inte kan se något i någon som helst form av elektromagnetisk strålning när två svarta hål kolliderar.
Att vi i detta fall har så mycket olika data att tillgå är frukterna av ett intensivt samarbete mellan en rad aktörer. Omring 70 observatorier på/kring Jorden var delaktiga i datainsamlandet. Bland annat rymdteleskopet ”Hubble” vändes i riktning NGC 4993.
Händelsen betecknas som en ”kilonova” – ”tusen-nova” i direkt översättning. Energin i detta fall motsvarar tusen normala novor. Det är i dessa våldsamma kosmiska krossar som våra tunga grundämnen bildas. Det är också det som gör detta så intressant. I princip kan vi här se både guld och platina bildas.
Har du ett guldsmycke på dig? Titta noggrant på det. Varför är guld så sällsynt och så värdefullt?
Läs mer på ESO’s webbsidor: http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1733/?lang
Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, samt resursperson på skolresurs.fi. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.
edugalaxen.com 