Andøya Mission Control

För en timme förvandlas klassrummet till ett kontrollrum. Eleverna förser sig med brickor som berättar till vilken av de fyra grupperna de hör. Ansvaret inom grupperna fördelas.När det står klart vem i respektive grupp som ska föra gruppens talan är det dags att ta kontakt till Andøya.

Denna gång är det Bente Jensen leder uppdraget via Skype

Småningom är alla grupper inloggade och får information dagens uppdrag. En astronaut ska utföra ett uppdrag utanför rymdskeppet. En solstorm har inträffat och ett plasmamoln är på väg mot rymdskeppet och jorden. Därför bör strålningen hållas under uppsikt.

Vidare bör en grupp hålla uppsikt över astronautens tillgång till syre och försäkra sig om att koldioxidhalten inte blir för hög. Astronautens stressnivå övervakas genom att följa med hennes andningsfrekvens och puls. För att kontakten mellan de i kontrollrummet på jorden och de som utför sina uppdrag i rymden ska fungera bör också en grupp ständigt följa med och bestämma den optimala satelliten som ska länka signalerna.

När briefingen är klar får en person från varje grupp gå fram till kommunikationscentralen och bekräfta att de är klara. Uppdraget kan starta.

Det blir en del att stå i när uppdraget väl är igång. Ibland är kontakten bristfällig och strålningen når kritiska nivåer vid något tillfälle. Astronauten jobbar intensivt och pulsen blir för hög. Efter besked därom hörs astronautens röst i kontrollrummet när hon bekräftar uppgiften och tar en stunds vila. Ändå hinner syrenivån bli oroväckande låg innan de förlösande orden hörs att hon är tillbaka i säkerhet inne i rymdskeppet. Uppdraget lyckades.

En skärm framme i klassrummet, Skype, en webbcam och mikrofon, fyra datorer ute i klassrummet varav en är utrustad med högtalare. Har du tillgång till sådan utrustning? Då är det bara att anmäla intresse för Andøya Mission Control.

För mer information, kontakta Narom via länken nedan.

https://www.narom.no/aktiviteter/andoya-mission-control/

Jan är lärare i matematik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland. Att ta in världsrymden i klassrummet ger ofta, åtminstone, ett delsvar på frågan ”Varför?”, en fråga som hörs rätt ofta i samband med matematikundervisningen. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna till framgång.