Artist’s impression of the Rosetta orbiter, on a transparent background. Credit: ESA/ATG medialab. https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/11206647984/in/set-72157638315605535

I november 1993, för 21 år sedan, föddes projektet ”Rosetta”. Det är ett ambitiöst projekt där målet är att rent fysiskt ta prover från en kometkärna. Kometer – dessa fantasieggande resenärer på himlavalvet – har spelat en allt större roll i våra funderingar om livets ursprung. Om vi någon gång stått och iakttagit en komet har vi betraktat något som är äldre än vår planet. I dag vet vi hvordan i hvert fall én av dem ser ut på nært hold.

Comet 67P on 3 August – OSIRIS image. Credit: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA (https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/14862775903/in/set-72157638315605535)

3:e mars 2004 sändes Rosetta ut på sin resa – sin kometjakt. Med sig bär Rosetta en landare, Philae, som inkommande vecka onsdagen 12.11.2014, ska fösas mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Gravitationen på kometkärnan är i det närmaste försumbar så att prata om att ”landa på” kometen ger fel signaler Philae kommer snarast att fösas fram mot kometen. När Philae rör vid kometkärnan kommer den att harpunera sig fast vid den och börja sitt arbete med att borra och mäta. Denne videoen her viser hvordan dette vil føregå.

Varför tog det över tio år från uppskjutningen fram till att Rosetta nu följer kometen på bara nära håll?

Kometen susar fram i sin elliptiska bana med en hastighet på 7½ kilometer per sekund när den är längst bort från solen och 34km/s när den är närmast solen. Allt enligt Kepplers lagar. Rosetta måste komma upp i samma hastighet och hålla samma huvudriktning som kometen. Detta åstadkoms genom att Rosetta i sin rotation kring solen vid tre tillfällen kommit så nära jorden att vår planet via gravitationen ”dragit upp” Rosetta till en högre hastighet. Det samma skedde också i början av 2007, men då med planeten mars som ”dragare”. Sammanlagda brinntiden på den ”Ariane 5”-raket som bar iväg Rosetta är kring en halv timme. Då ska matematiken vara rätt. Därefter glider satelliten genom rymden – styrd av Newtons lagar.

Rosetta mission selfie at comet: Using the CIVA camera on Rosetta’s Philae lander, the spacecraft have snapped a ‘selfie’ at comet 67P/Churyumov–Gerasimenko. The image was taken on 7 September from a distance of about 50 km from the comet, and captures the side of the Rosetta spacecraft and one of Rosetta’s 14 m-long solar wings, with 67P/C-G in the background. Two images with different exposure times were combined to bring out the faint details in this very high contrast situation. Credit: ESA/Rosetta/Philae/CIVA (https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/15012675360/in/set-72157638315605535/)

Og matematikken var rett. Rosetta ankom kometen den 6. august 2014 og har sendt mange, fantastiske bilder tilbake til jorda siden da.

Den 12.november 2014 (altså førstkommende onsdag) blir det spennende. Landeren Philae skal begi seg på vei til kometen. Denne videoen her viser hvordan dette er tenkt å føregå. Hva vil Philae finne? TIl en viss grad vet vi det allerede. Rosetta har undersøkt kometen fra langt hold og funnet blant annet ut noe om kjemien av dens hale (for gassene har allerede begynt å bli frigjort). Men ingenting er like god som å være der, å sitte på overflaten og gjøre målinger. Det skal Philae snart gjøre dersom alt går som det skal.

Og du kan følge med på Rosetta-bloggen.