Utbrott på Solen delas in i tre huvudgrupper, (A, B,) C, M och X, där X betecknar den kraftigaste klassen. Noteringen för utbrottet 18.1.2026 är X1,9. Ett utbrott i X-klassen kan utgöra starka hot för det som finns i dess väg. Den här gången råkade det vara vi.
Urladdningen i detta fall orsakade en flare, en soleruption, som genererade en intensiv partikelstrålning samt stark elektromagnetisk strålning inklusive korta våglängder såsom extrem ultraviolett och röntgen. Därtill gav det upphov till ett koronamassutkast som nådde oss ett par dagar senare.
Under dygnet som följer efter utbrottet ökar småningom störningarna i bilderna från LASCO. Störningarna kulminerar ett dygn efter eruptionen och får bilderna att se ut som en vindruta när man kör i snöstorm. Här är det frågan om kraftiga störningar som hör samman med eruptionen, ”flare”:n. Det är högenergetiska partiklar som ”blästrar” satellitens sensorer. Det är normalt i följden av starka eruptioner på Solen och brukar inte vara något att oroa sig för.
Men LASCO C3 visar ett intensivt sken 21:33 UTC. Detta är inget som syns på bilderna från C2:an. Snabba händelseförlopp kan lätt gå förlorade mellan bilderna. Det är ju inte så att koronagraferna C2 respektive C3 förmedlar dett kontinuerligt bildflöde. Det är över tio minuter mellan varje exponering från respektive koronagraf. Alternerande. Det betyder en bild var sjätte minut och då är det högst sannolikt att det sker en del också mellan bilderna.
Bilden efter denna är sedan helt normal, men från och med 21:55 UTC den 19:e januari 2026 syns en mörk båge vid ”8:ans ring klockan 11”. Ser man noggrant syns en ljus båge något närmare centrum ”klockan 3”. Det för i någon mån tankarna till en avslappnad forskare som råkat sätta ner sitt glas mitt på bilden när kaffet skulle kokas.
Den fjärde februari 2026 försvann plötsligt den mörka bågen i bilderna från LASCO C3. Bilderna nedan är tagna med standard 12 minuters mellanrum. 17:30 syns bågen för att vara helt borta 17:42.
Problemet löst? Dess värre bara temporärt i så fall. Den tionde februari kl 17:30 var den tillbaka. Nu framträder tydligt också det ljusa området på motsatta sidan om den sköld som skymmer solen.
Tydligen är det inget fysiskt irreparabelt som inträffat med själva teleskopet. Bekymret ligger någon annanstans. Det är NASA som upprätthåller SOHO och förmedlingen av data. Efter 30 år kan det vara svårt att hålla entusiasmen uppe för att uppdatera allmänheten om allt som händer, men Pål Brekke är vänlig mellanhand för frågorna härifrån. Än har inget svar kommit, men vi väntar.
Huvudsaken är att vi som gillar norrsken fortfarande enkelt kan hålla uppsikt över Solen och koronamassutkasten i nära realtid.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Tidigare jobbade jag som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
Jan Holmgård
edugalaxen.com 