När nymånen sakta drar fram över scenen döljer den ibland nå’t annat. Den fjärde januari var det Saturnus som hamnade bakom Månen strax efter kl 18 CET. De som hade fri sikt mot horisonten i väster kunde också se skedet när Månen dragit förbi och Saturnus ”återvände” en och en halv timme senare.
Jodå. Saturnus kan ses med blotta ögat. För att se des ringar behövs däremot ett teleskop.

Det faktum att Månen saknar atmosfär gör att den sveper fram som en skarp kniv över stjärnhimlen. Det är något som kan utnytjas för att utöka vår kunskap om himlakroppar som inte ligger allt för avlägset. Även om en stjärna bara utgör en liten prick i vårt synfält, även med hjälp av ett teleskop, kan man just vid det tillfälle Månen drar in framför stjärnan mäta e.x hur snabbt ljuset från stjärnan går från det normala till noll. Det ger samtidigt svar på hur länge det tar från det att Månen synbart nuddar stjärnan till dess att Månen helt skymmer stjärnan. Eftersom vi vet Månens vinkelhastighet kan vi då beräkna stjärnans diameter. Det som ännu krävs är att vi vet det exakta avståndet till stjärnan och det är en helt annan historia.
Finns det då möjligheter att lära sig något vid sådana tillfällen?
Givetvis!
Med blotta ögat och lämplig utrustning för att mäta tiden kan du ta reda på hur länge det tar för Månen att, från vårt perspektiv vinkelmässigt, förflytta sig sin egen bredd.
Avståndet till Månen dem aktuella kvällen var 371300 km och växande. Dess radie är 1737 km. Med den kunskapen kan du sedan räkna ut Månens banhastighet relativt Jorden. Du kan också då räkna ut hur länge det tar för Månen att fullfölja ett varv kring Jorden och jämföra det med tiden från en fullmåne till nästa.

Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

1 kommentar