”Vi skulle ha börjat tidigare!”
Det var svaret de flesta gav när juryn frågade vad de skulle göra annorlunda ifall de kunde gå tillbaka och börja om. De som fick frågan om vad de vill göra annorlunda när de kastar sig in i nästa projekt gav samma svar – men i annat tempus.
Det hör väl till karakteristika för ett Cansat-projekt att det inte blir riktigt färdigt. Någonsin. Det finns alltid något att utveckla, och vid det laget man har fogat något till sin CanSat eller trimmat programmeringen är det mer regel än undantag att man skapat någon konflikt med de komponenter som tidigare fungerat fint i systemet.
Ändå är det ju en definitiv deadline när projektet ska integreras i raketen. Då är det bara att ta de data man får och göra det mesta möjliga och det absolut bästa och av resultaten.
Deus Radiorum studerade i sin ”secondary mission” kosmisk strålning på olika höjd i atmosfären. De lyckades både med det och med sitt obligatoriska uppdrag tack vara utmärkt förståelse av det de gett sig in på, såväl vetenskapligt som tekniskt. De presenterade också sina resultat på ett välstrukturerat och genomtänkt sätt.
Tiden är givetvis också en betydande faktor när resultaten från luftfärden ska analyseras. I år ställde vädret till de unde den första dagen på Söderfjärden. Därmed var det flera lag som fick se sin CanSat lyftas först på lördagen. Då är tiden oundvikligen en begränsande komponent i begrundandet av den data som samlats in.
Mad Mars Musketeers ( ovan t.v.) från Vasa Övningsskolas gymnasium belönades för ”Outstanding science mission” och CanLär (ovan t.h.) från Gymnasiet Lärkan i Helsingfors belönades för ”Highest technical achievment”. SilkSat från Karleby belönades för ”Best outreach”.
Ännu ett stort tack till de som gjort detta möjligt!
ESERO Finland
Heureka
Samfundet för astronautisk forskning i Finland
Kvarken Space
Luma-keskus Pohjanmaa
Meteorian Söderfjärden
Technobotnia
Vasa Innovation Center
Arctic Astronautics
Skolresurs
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 