Geologikurs på Andøya

Min vecka på Andøya.
av Annika Wiksten

18 – 22 september samlades 24 lärare från Finland, Norge och Danmark för att lära sig mer om geologi på kursen ”Geologi i skolen” med Nordic Esero som arrangör. Kursen arrangerades på Andöya Space Station på Andöya strax norr om Lofoten. Före själva fältsamlingen hade vi gjort uppgifter i två repriser samt ett nätprov. Främsta uppgiften med övningarna var att introducera deltagarna i geologins spännande värld och förbereda för fältövningarna på Andöya eftersom alla nu var lite bekanta med Andöyas geologi.

Bild 1
Andøya Space Station med de branta bergen i bakgrunden.

Under första dagen bekantade vi oss med kurslokalen, kursprogrammet och all teknisk apparatur som skulle användas under kursveckan. För att öva på detta besökte vi stranden Bleik för att bättre få en uppfattning om hur olika formationer samt olika typer av växtlighet ser ut i verkligheten jämfört med mer eller mindre manipulerade satellitbilder.

Bild 2
Stranden vid Bleik med Bleiksøya i bakgrunden var fascinerande för en marinbiologi utbildad i Östersjöns betydligt artfattigare förhållanden.
Bild 3
Vattenerosion i miniformat på Bleik.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ovanför ändmoränen som härstammade från senaste istiden fanns ett område som innehöll mycket s.k. lösis efter att klimatet blev varmare och glaciären drog sig tillbaka. Därför bildades ett ganska flackt med ändå oroligt och kuperat landskap med många dödisgropar av varierande storlek.

bild 6

Under dag två besökte vi även stranden på Bleik för att bekanta oss närmare med våg- och vattenavsättningar. I tidvattenzonen på stranden sker en kontinuerlig sedimentation och stranderosion som bildar mycket tunna skikt som man kan se ifall man gräver ett tvärsnitt i sanden vinkelrätt mot stranden. Eftersom vattnet innehåller olika mycket energi beroende på hur långt ovanför vågornas brytningszon man befinner sig på stranden avlagras material av olika storlek på olika avstånd. De mörkare partierna är grövre material som under flod befunnit sig närmare vågornas brytningszon medan finare material transporteras längre upp på stranden (ljusare områden). Arne Næsheim Fjalstad demonstrerade dessutom den goda sorteringen och höga porositeten genom att hälla en mugg vatten på sanden som direkt försvann.

bild 7
Lunch ute i Bleikmoränen.
bild-8.jpg
Man kan avgöra hur mycket kontakt stenar i moränen har haft med vatten genom att titta på deras rundningsgrad. Ju rundare sten desto mer kontakt har de haft med vatten.
Bild 13
Ifall man sorterar morän kan det sorterade materialet se ut enligt följande med de största kornstorlekarna på över 2 cm, medan de minsta är under 0,063 mm. Varje såll minskade med hälften i storlek.

Bild 10

Ovanför Bleik finns en gammal strandvall som visar var havet befann sig för ungefär 14 500 år sedan. Just den här platsen på Andøya var en av få platser i Norden som var isfria under senaste istiden. Dessutom vet man att klimatet måste ha varit rätt så milt men även stormigt eftersom moränen har sorterats så pass bra.

bild 11
Dagen avslutades med ett besök på Røyken och en otroligt vacker solnedgång i Norska havet med en fantastisk utsikt över Bleik.

Under den tredje dagen undersöktes olika typer av vegetation med hjälp av satellitbilder. Växtlighetens typ är inte så lätt att se på vanliga satellitbilder, men ifall man manipulerar dem så att röda våglängder visar infrafött ljus, gröna våglängder visar rött ljus och blåa våglängder visar grönt ljus ser man mycket mer. Växtlighet av olika ålder, täthet och struktur utstrålar varierande mängd infrarött ljus och därför kan man avgöra hurdan växtlighet det finns på olika platser utgående från dessa bilder även på andra områden.

Under den sista hela kursdagen besöktes Ramså-fältet där dels tidvattenzonens sedimentation igen undersöktes liksom även strandlinjen lite högre upp.

Bild 14
En bit ovanför stranden finns ett område med passiva sanddyner.

På en del ställen fanns ingen vegetation vilket gjorde att man kunde urskilja de olika sedimentationsskikten.

Bild 12
De undre skikten har så liten lutning att man kan anta att det är före detta strandavlagringar eftersom havsnivån tidigare har varit högre upp medan de övre lagren av sedimentationen är eolitisk, d.v.s. vinderosion eftersom krysskikten går åt olika håll.
Bild 15
På Ramsåfältet fanns även en gammal tallstock som är daterad till ungefär 6 500 år. Den har flutit iland då havsnivån var ungefär 8 meter högre än idag och har bevarats bra eftersom den är saltimpregnerad och dessutom nergrävd i sand.

Efter en intensiv och lärorik vecka på Andøya är jag nu tillbaka hemma i vardagen och kan på allvar börja använda det jag har lärt mig i undervisningen. Dessutom har man fått träffa gamla bekanta från tidigare kurser och skaffat många nya bekantskaper samt lite kunnat jämföra undervisningen samt skolsystemen i de olika nordiska länderna. Jag ser fram emot nästa kurs med Nordic Esero, var och när den sedan blir får framtiden utvisa.

Annika Wiksten, lärare i biologi och geografi, Borgå, Finland.

 

Undrar du var och när Nordic ESERO‘s kurser hålls finns information på deras webbsida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s